Deltagande media
LÖRDAG 18 NOVEMBER 2017
Nyhetsdiskussion
2014-09-20

Huka er i bänkarna Ryssen kommer - Igen?

Bildtext

De som vill att Sverige ska gå med i Nato tar varje chans att utmåla Ryssland som ett hot. Nu senast när ett ryskt militärflygplan kom in över sgränsen till svenskt territorialvatten.

Den nittonde september 2014 flög två ryska militärplan över svenskt territorialvatten. Enligt SVT som intervjuat Gabor Nagy, flygtaktisk chef på Försvarsmakten,

”… var planen från Kaliningrad och kom söderifrån. Kränkningen varade i ungefär 30 sekunder och Försvarsmakten uppger att de hade kontroll på var de ryska flygplanen befann sig i god tid.”  (källa)

Russofoben Carl Bildt har sagt att han ser allvarligt på kränkningen. Kränkningen varade í 30 sekunder! Han avfärdade kategoriskt att det kunde vara ett misstag eller missförstånd. Min bedömning är att det inte är mycket mer än en tangering av territoriet och därmed mycket väl kan vara ett misstag. Det är inte Bildts omdöme det är fel på. Denna händelse utnyttjas medvetet för att ytterligare skapa ett intryck av att vi hotas av Ryssland.

Ett sätt att förklara varför just den här kränkningen är så allvarlig är följande:

– Jag kan bara konstatera att under mina åtta år som utrikesminister så har vi inte haft ett enda fall där vi på den här nivån har kallat upp något land och framfört en protest mot en kränkning av det här slaget, säger han till SVT. (källa)

Allvaret ligger således i att Carl Bildt har reagerat på ett hårdare sätt än tidigare!

Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin verkar göra en liknande bedömning eftersom han sagt att det är ”en av de mer graverande kränkningarna vi haft den senaste tiden”. (källa) Det amerikanska flygplan som den 18 juli flög tvärs över Gotland räknas kanske inte som kränkning, men i det fallet var det fråga om 14 minuter och det gick över land inte bara vatten (SvD). Det varade 28 gånger så länge som den kränkning som nu blåses upp av ett antal svenska politiker.

En annan kommentar skulle man av misstag kunna tro var tagen från ett humoristiskt underhållningsprogram:

– Det är något allvarligare än vad tidigare kränkningar har varit. Den var mera tydlig och varade under länge tid, säger Jan Björklund (FP). (sma källa som Ahlin ovan)

Det krig mot Irak som han 2003 tyckte att Sverige borde ställa upp i innebar kränkning av Iraks territorium i flera år.

SVT har intervjuat Tomas Ries, lektor på Försvarshögskolan om hans bedömningar av läget. Tomas Ries kom till Sverige från Finland och var chef för Utrikespolitiska Institutet 2005-2010. Han var en frisk fläkt när det gäller diskussioner om hot vi har att hantera. Han betonade då bl.a. risken för pandemier och miljöhot. Nu får man intryck av att han inordnat sig i ledet. Ryssen är det stora hotet som man som försvarsanställd måste varna för.

Ries säger att det kan vara så att Sveriges och Finlands närmanden till Nato kan verka provocerande för ryssarna, men att den här senaste kränkningen kan vara en gudagåva, eftersom den ”väcker” oss svenskar.
– Sverige och Västeuropa, och alla de länder som inte har gränser till Ryssland, har sovit i tio år medan Putin har byggt upp Rysslands försvarsmakt och militärmakt.
Hur stort är hotet då?
– Idag är det inte så stort, men trenden är mycket obehaglig. Och trenden är den att Ryssland redan har byggt upp en överväldigande övermakt när det gäller kärnvapen, och sedan 2011 har de även börjat modernisera sina konventionella styrkor, alltså flygplan och markstyrkor. Den här moderniseringen ska vara klar om ungefär sju år, och då kommer Ryssland att ha en väldigt stark militär makt i Europa, säger Ries. (SVT)

Ryssland/Sovjetunionen har precis som USA haft en mycket stor arsenal av kärnvapen sedan 1960-talet så det är knappast något som förändrats de senaste tio åren. Upprustningen av Rysslands konventionella stridskrafter kommer efter en kraftig bantning efter Sovjetunionens upplösning. Som Tomas Ries påpekar har den i huvudsak skett från 2011 dvs inte under tio år (har vi sovit?).

Styrkeförhållandena mellan Ryssland och flertalet länder i Västra Europa borde analyseras i termer av Nato mot Ryssland. Den bild Ries ger är att Ryssland har övertag med kärnvapen vilket kan ifrågasättas om man räknar med att Natos viktigaste land, USA, faktiskt existerar. När det gäller konventionell kapacitet talar han om att ”då kommer Ryssland att ha en väldigt stark militär makt i Europa”. Han sa även att Västeuropa kommer att vara ”väldigt svagt” då. Hur stämmer det? Vilket styrkeförhållande råder mellan de två kontrahenterna, Ryssland och Nato idag?

 

Den europeiska delen av Nato lägger ut tre gånger så mycket som Ryssland på militära ändamål. Om man sedan lägger till USA och Kanada blir det ungefär tio gånger så mycket (data från SIPRI, 2013). Vad finns det för skäl att tro att Ryssland skulle ha intresse av att starta ett angreppskrig i ett sådant underläge? Jag känner mig inte alls hotad. Jag är mer oroad för att klimat och miljö försämras och för att de krig som USA, Israel m.fl. driver spiller över på vår del av världen.

Ryssland som har en liten ekonomi jämfört med Natoländernas sammanlagda ekonomi lägger ner mer i relation till sin BNP än vad Natoländerna gör. Om man i stället jämför hur mycket som satsas i länderna per person blir resultatet annorlunda. 2009 hade 13 Natoländer större militärutgifter per capita än Ryssland (det finns inte listat för senare år). Storbritannien har 50 procent högre militärutgifter per person än vad Ryssland hade år 2013, och USA mycket mer. Sverige som inte har någon stor budget för försvar satsade faktiskt lite mer per person än Ryssland år 2013. (Wikipedia som bygger på SIPRI)

Om ekonomiska satsningar inte avspeglas i militär kapacitet borde slutsatsen bli att pengar används på ett mycket dåligt sätt. Sverige och flera andra västeuropeiska länder har satsat på att delta i USA:s krig i Afghanistan i stället föra att satsa på ett effektivt försvar. Sverige har avskaffat värnplikten och har inte förmått att rekrytera soldater enligt plan. Sverige har ett effektivt stridsflygplan, JAS Gripen, men var är de infanterister, pansar och luftvärn som ska se till att de kan operera? Det har skett en medveten nedrustning som gett Natoentusiasterna argument att nu är svenskt försvar så svagt att vi måste gå med i Nato.

 

 

Dela artikeln

5 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Oscar Kjellberg
    21 september 07:40

    Större delen av journalistkåren lyckas inte höja sig över "gängtänket" där världen uppdelas i "vi och dom". När man ingår i ett gäng har man gett upp sin intellektuella frihet och betraktar inte längre gängen utifrån. Man har gått in i ett av gängen och all information och analys görs utifrån att man är en integrerade del av detta gäng. Andra gäng analyseras ur detta perspektiv och därför blir det journalistiska arbetet präglat av antagonismen mellan gängen. Istället för att ge ett "objektivt" perspektiv där alla gäng behandlas som "gäng" kommer man att skilja på det egna gänget och dess fiender - det blir vi och dom. Vad ska vi medborgare som lever i det ena gängets område, göra? Enda chansen för oss är att lyssna till alla gängen utan att okritiskt och oreflekterat utgå från att gänget i vårt område är de goda och det andra gänget är de onda.

    • Mårten Fjällström
      21 september 11:54

      Jag håller med. Tänkte på det nyligen när jag läste en artikel från Reuters - http://www.reuters.com/article/2014/09/16/us-ukraine-crisis-russia-coldwar-idUSKBN0HB0GU20140916 - om ryska ekonomin. En av de intervjuade beskrivs så här: "A strong advocate of liberal reforms, Kudrin has become almost the only voice in the Russian elite to question economic policy since the Ukraine crisis, counting on his long-term close ties to President Vladimir Putin to protect him from censure." Och det är kanske sant, men det är inte så avvikande röster i väst beskrivs. Vi kan testa att göra om det med Yanis Varoufakis, grekisk ekonom som hamnat i den mediala kylan efter att han började kritisera nedskärningspolitiken i Grekland. "A strong advocate of economic reforms, Varoufakis has become almost the only voice in the Greek elite to question economic policy since the Euro crisis, counting on his academic tenure and high profile online to protect him from censure." Egentligen vore det härligt om media skulle börja beskriva läget i väst med samma termer som man reserverar för Ryssland och andra stater som för tillfället är den retoriska fienden.

  2. Lars Drake
    21 september 16:25

    Det var en bra kommentar Oscar. Jag anstränger mig att se det objektivt men det går naturligtvis inte fullt ut. Det mesta jag lagt ut om utrikespolitik uttrycker kritik av USA/Nato, men det innebär inte att jag sympatiserar med något annat "gäng". Mitt motiv är att de jag skrivit inte har samma spridning i Sverige och därför behövs som ett komplement. För övrigt blir jag provocerad av lögnaktig eller kraftigt vinklad journalistik. Jag vill se en multipolär värld där staterna respekterar varandra och samverkar.

  3. Lars Drake
    21 september 16:27

    Mårten jag håller med dig också. Det bästa exemplet på en person som inte får komma ut i fulmedia är Noam Chomsky. En av vår tids stora som jag ser det.

  4. Lars Drake
    21 september 16:34

    Det blev ett fel med länken till SVT denna borde fungera http://www.svt.se/nyheter/sverige/den-lugna-perioden-efter-kalla-kriget-ar-slut Den ska även finnas som video.