Deltagande media
LÖRDAG 22 SEPTEMBER 2018
Debatt
2014-10-28

Vänsterpartistisk utrikespolitik?

Igår på morgonen när jag såg debatten mellan Jonas Sjöstedt och Jan Björklund, som SVTs Agenda hade arrangerat den 26/10, gick jag in i en mindre depression.

Först var det temat om ”Hur ska Sverige tackla ett mer aggressivt Ryssland?”. Inramningen var finurligt arrangerad med en bild som gav intryck att vara från en ubåts periskop med texten ”Sikte på Östersjön”. Det man såg var en skärgård, inte Östersjön i allmänhet. Den känsla Agenda skapade var att Ryssland siktar på Sverige. Vi har just haft en u-någonting-jakt i Stockholms skärgård, men inget har hittats.

Det slående var att SVT inte arrangerar en diskussion med en debattör som anser att Ryssland är aggressivt och en som t.ex. ser Natos expansion österut som ett större problem. I grundfrågan var de två debattörerna överens. För att göra det hela ännu mer ensidigt klippte SVT in en kort intervju med Lettlands utrikesminister, Edgars Rinkevics, som torgförde liknande åsikter. Tre mot noll. Hur är det med SVTs opartiskhet?

Att Jan Björklund anser att Ryssland är aggressivt är ingen nyhet. Jonas Sjöstedt har också kommit med ett sådant uttalande under valrörelsen. Man kan fråga sig vad det var för mening med en sådan ”konfrontation”. De har olika syn på om vi ska gå med i Nato eller ej och den frågan togs upp av Jonas, men det fanns inte tid att diskutera den. SVTs debatter går ju som vanligt ut på att olika parter ska deklarera sina ståndpunkter inte att dessa ska redas ut.

Det som gör mig nedstämd är att inte ens Vänsterpartiet, som har störst förutsättning att göra en vettig analys av världsläget och olika länders roll, lyckas stå emot propagandan från Västmakterna med USA i spetsen.

Ekonomiskt står EU och USA för ungefär två femtedelar av global BNP. Ryssland står för en trettiofemtedel. NATO och dess nära allierade såsom Sverige, Finland, Australien, Nya Zeeland, Japan, Israel, Saudiarabien och några mindre länder står för ungefär två tredjedelar av de globala utgifterna för militära ändamål. Rysslands andel av globala militärutgifter är 5 % (dvs 13/1). Nato har under de senaste åren expanderat österut så att dess östgräns nu är 12 mil från St Petersburg, Rysslands näst största stad, där ungefär en miljon civila och lika många soldater dog i en av världshistoriens värsta belägringar 1941-44. Ryssland har all anledning att känna sig hotat. Det vi ser idag av ökade aktiviteter kring Östersjön från rysk sida bör ses som svar på detta upplevda hot, inte som aggression.

Sverige har deltagit med trupp under Natobefäl i Afghanistan och bidrog med spaning när Natoländer bombade i Libyen. Sverige har långvariga och intima relationer med Nato. Sverige är inte längre det lilla neutrala landet som satsade på FNs fredsbevarande operationer.

Båda sidor ägnar sig åt diverse militära övningar. Om övningar är aggression kan man inte avstå från att kritisera Nato i samma sammanhang som man kritiserar Ryssland, men det nämndes inte i programmet. Båda sidorna ägnar de sig åt signalspaning mot andra länder.

Frågan om kränkningar togs upp på ett ensidigt och vinklat sätt. Faktum är att den senaste flygkränkningen mot Sverige från rysk sida genomfördes över hav och varade i 30 sekunder. Stort rabalder i svensk press och Rysslands ambassadör blev utskälld av en av Bildts underhuggare. Den senaste kränkningen från USAs sida gjordes över svenskt landterritorium (Gotland) och varade i 14 minuter. Ingen nämnvärd reaktion. Det ena ingår i underlaget som sägs visa att Ryssland blivit mer aggressivt, men det andra nämndes inte i programmet.

Med tanke på fördelning av militär och ekonomisk kapacitet har Ryssland ingen förutsättning att vara aggressivt i någon större skala. Ryssland kommer däremot att kunna slå hårt mot varje försök att angripa landet. Ryssland har heller inget intresse av att invadera Sverige eller andra länder. Såväl förmåga som motiv för större insatser saknas.

Jonas tog upp Rysslands agerande på Krim som ett huvudargument för att Ryssland är aggressivt. När de fascistiska stormtrupperna från Svoboda och Högra sektorn med våld störtade den valde presidenten i Ukraina var risken överhängande att det inom kort skulle stå Natotrupp utanför stängslet till den militärbas som Ryssland helt legalt hade på Krim. Det är Rysslands enda flottbas i syd och en av två (2) utanför det egna territoriet. USA har över 700 militärbaser utanför sitt territorium. Den som har någon insikt i maktfördelningen i världen och pågående trender borde inte bli förvånad över det som hände. Därmed inte sagt att det är i överensstämmelse med internationell rätt.

Det primära i Ukraina, som också diskuterades på ett ensidigt sätt, är att det är fråga om ett inbördeskrig i ett sedan tidigare djupt delat land där det genomfördes en kupp inom den ena delen av landet. Den väpnade kuppen har haft stöd av USA/Nato och EU. Ryssland har på olika sätt gett stöd till den andra sidan i detta inbördeskrig. Det är inblandning från båda sidorna inte en aggression från Rysslands sida. Mer om detta kommer inom kort i en separat artikel.

Jonas tog även upp ett annat fall av påstådd aggression, ”man har brutit loss två delar av Georgien”. Fakta är att gränserna för Georgien, som senare knoppades av från Sovjetunionen, hade fastställts av Josef Stalin. Det hade ingen större betydelse så länge det var en republik inom Sovjetunionen. Sydossetierna och Abshasierna accepterade aldrig att de skulle ingå i det nya landet Georgien. Folks uppfattning borde respekteras. Ryssland hade fredsbevarande trupp i dessa provinser. Carl Bildts vän Saakashvili startade kriget för att tvinga dem till underkastelse genom att bomba huvudorten i Sydossetien. Så står det till med den ”aggressionen”.

Jonas nämnde också brister i demokrati i Ryssland. Det är det ingen tvekan om att det finns sådana brister, men det är heller ingen tvekan om att Vladimir Putin är den person en majoritet i Ryssland vill ha på den viktigaste politiska posten. Ryssarna ser med fasa tillbaka på den nyliberala period då oligarkerna gjorde sig breda, många blev väldigt fattiga och staten var i upplösningstillstånd. Några miljoner människor dog i förtid. Brister i demokratiska spelregler eller föråldrade attityder mot homosexuella bör inte blandas ihop med hur vi ser på Rysslands utrikespolitik. I USA saknar 28 % registrering för att få rösta. Det måste väl ändå vara ett grovt brott mot demokratiska principer. Det borde folk i USA ska ändra på. Det är inte vår sak och det medför varken att USAs utrikespolitik är bättre eller sämre. Svenskar ska inte blanda sig i vem som ska leda Ryssland. Framförallt är det inte bra om regeringen i ett land vänder sig direkt till opposition i ett annat land, så som USA gör hela tiden. Organisationer i civilsamhället i olika länder kan däremot samarbeta med varandra.

Det var intressant att notera att Jan Björklund talade om valet i Ukraina som om det var oproblematiskt ur demokratisk synpunkt. Tre partier har de facto förbjudits, kandidater har tidigare misshandlats och dödshotats och valet genomförs under pågående inbördeskrig när stämningarna är minst sagt upphetsade. Valdeltagandet var mycket lågt, ca 40 %. Hur kan man klaga på brister i demokratin i Ryssland, men inte uttrycka någon kritik av hur valet går till i Ukraina? Valen i Östra Ukraina och på Krim avfärdas av Väst med en klackspark, trots att de haft högt valdeltagande och opinionsundersökningar visat att valet avspeglar folkviljan i aktuella områden.

USA är en mycket aggressiv supermakt som agerar runt hela jordklotet. USA har startat krig och arrangerat statskupper i flera länder. USA har bombat i sju länder under senare år. I hur många länder har Ryssland bombat? Noll. Är det i nuvarande läge Ryssland vi ska rikta vår kritik mot? Bara för att supermakten bryter mot internationell lag gång på gång innebär det inte att andra länder som är lokala stormakter, t.ex. Ryssland eller Kina, skulle vara några slags änglar. De företräder sina intressen och är beredda att trampa på sina grannar om de tror att det gynnar deras intressen. De felaktigheter dessa länder gjort är dock mycket små i relation till det USA har gjort sig skyldigt till på den internationella arenan.

Jonas Sjöstedt borde skaffa sig bättre rådgivare i utrikespolitiska frågor och Vänsterpartiet borde arrangera en omfattande utbildningsinsats och diskussion om världsläget.

Dela artikeln

7 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Abe Bergegårdh
    28 oktober 13:25

    Den folkpartistiska hållningen i fråga om demokrati i andra stater tydliggjordes i en riksdagsdebatt om Afghanistan år 2010. Jan Björklund (FP) sammanfattar, att trots kritik om valfusk så ”är det så med demokratiska val i underutvecklade länder att det säkert finns en del oegentligheter, men regeringen är trots allt folkvald".* I ett val där en fjärdedel av rösterna underkändes som falska Till det kommer alla köpta röster.. Där presidenten själv utsåg ordföranden för"Afghanistans oberoende valkommission" (Ja, den heter faktiskt så).

    Men va fan, det är ju bara ett "underutvecklat land" så lite svinn får man räkna med...

    * Riksdagens protokoll 2010 10/9: 100

  2. Lars Drake
    28 oktober 17:46

    Folkpartiet har många filter när de betraktar världen. Det är särskilt illa när det gäller Israel.

  3. Kristoffer Larsson
    28 oktober 21:30

    Sjöstedt är väl inte heller han immun mot den svenska pressens skriverier. Visst finns det aggressiva tendenser i den ryska politiken (och jag är för övrigt mot annekteringen av Krim), men dessa måste ställas mot Natos betydligt värre sådana. Det är som om USA:s/Natos alla krig aldrig har ägt rum. USA får tydligen invadera och bomba länder till höger och vänster.

    Det handlar om ideologi - eftersom USA anses representera någonting gott (demokrati, etc.), medan Ryssland representerar någonting dåligt, så spelar det mindre roll vad respektive aktör faktiskt gör. Därför är uppslutningen bakom USA/Nato nästan total i Sverige.

    • Jonas Karlsson
      30 oktober 11:33

      Viktig artikel som påminner om maktbalansen. Jag är också emot anekteringen av Krim och Ryssland har inga altruistiska intentioner. Men den största globala makt som undergräver demokrati, fred och utveckling är USA vars aggresiva utrikespolitik spelar en destruktiv roll över hela planeten. Det är oerhört viktigt att vänstern står upp och sätter saker i perspektiv. Hetsen mot Ryssland som pågår för tillfället kan leda till många dåliga saker; späda på patriotismen i Sverige, leda bort fokus från USA:s illegala krig, och kanske dessutom om den fortsätter t o m leda oss in i Nato. Därför gäller det att stå upp mot hetsen, men utan att ta Rysslands parti. För Vänsterpartiet tror jag förhållningssättet till Ryssland är extra svårt för pga historien, dvs beskyllningar om att vara proryska. Jag tycker dock den ev rädslan är obefogad och att partiet i alla sammanhang måste kunna hålla två bollar i luften samtidigt. Ryssland agerar fel, men för tillfället är USA och Nato de stora provokatörerna och hotet mot säkerheten.

  4. Lars Drake
    29 oktober 08:49

    Kristoffer, jag anser att det är helt uppenbart att Jonas Sjöstedt och andra i Vänsterpartiet har påverkats av den USA-bias som finns i svensk press. Den är så bedövande att det är svårt att komma undan.
    Det är möjligt att se aggressiva tendenser i rysk politik men hur mycket av det är ett svar på USA/Natos inringning av Ryssland?

    Jag tror att du har rätt om att det är ideologi. Många i Sverige tror att USA (som ingripit militärt i ett flertal länder sedan andra världskriget och samarbetar med vidriga diktaturer!!!) representerar det goda.

  5. Lars Drake
    31 oktober 06:01

    Jonas jag kan instämma.

  6. Lars Drake
    31 oktober 06:03

    Dock med tillägget att jag anser att Ryssland inte hade något val angående Krim när landet blev trängt som efter kuppen i Kiev.