Deltagande media
LÖRDAG 18 NOVEMBER 2017
Ekonomi
2014-11-09

En realistisk drömbudget för framtiden

Måndag 10 november presenterar borgaralliansen sin budget. Men redan idag presenterar jag en alternativ budget. Det är en realistisk drömbudget för framtiden som garanterat skiljer sig rejält från såväl borgarnas som regeringens i både smak som form. I några enkla penseldrag ska vi se att en annan, progressiv politik faktiskt är möjlig.

Budgetförslaget som finansminister Magdalena Andersson presenterade 23 oktober tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet var totalt sett en torr historia. Som en tråkig och kalorifattig tårta utan varken grädde eller mousse. (Trots att lite mer till sjukvården och höjt A-kassetak smakade hyffsat.) Skattehöjningar på 23 miljarder ger inte direkt utrymme för några spännande ingredienser.

Så här borde istället ett riktigt arbetarpartis budget-recept se ut:

40 miljarder mer till bostäder och välfärdslokaler

160 miljarder till arbete åt alla

20 miljarder mer åt sjukvården

10 miljarder mer till transportpolitik

10 miljarder mer till skolan

20 miljarder till gratis kollektivtrafik

20 miljarder mer till migrationspolitik

20 miljarder till arbetstidsförkortning

Grattis alla bostadslösa, varav 250 000 unga! (Och sorry alla med övervärderade bostadsrätter). Vi siktar på att bygga 160 000 nya lägenheter nästa år och satsar 13 miljarder på investeringsstöd, 13 miljarder till upprustning av lägenheter i miljonprogrammen och 14 miljarder till upprusningar av skolor, dagis och andra välfärdslokaler, inklusive handikappanpassningar. (Jämför)

Grattis alla arbetssökande! Vi satsar 160 miljarder på jobb åt alla. Idag är 371 000 personer arbetslösa enligt Statistiska centralbyrån, vilket motsvarar 7,2 procent av arbetskraften. Vi sätter dessa personer i arbete (det finns ju massvis att göra i sjukvården, äldrevården med mera) och betalar 25 000 kronor i månaden. Med sociala avgifter blir kostnaden nära 500 000 kronor per person och år. 160 miljarder kommer räcka till att nästan helt radera arbetslösheten (320 000 nya jobb). (Då tar vi ändå inte hänsyn till multiplikatoreffekt och att kostnaden att en person är arbetslöshet är cirka 90 procent av kostnaden att ha den i arbete. Den verkliga kostnaden för denna reform kan alltså vara cirka 16 miljarder.)

Regeringen satsar 64 miljarder på sjukvården. Vi toppar det rakt av med 20 fräscha miljarder, eller en 33-procentig ökning. Grattis alla sjuka!

För att tågen ska gå i tid satsar vi tio miljarder extra på transportpolitik. Grattis alla pendlare! När vi ändå är i farten slänger vi dit 20 miljarder till så har vi gratis kollektivtrafik i hela landet (och inte bara som nu i Avesta, Kiruna och Hallstahammar). Grattis alla kollektivtrafikåkare och grattis miljön!

Skolan behöver ju uppenbarligen mer resurser efter major Bjöklunds härjningar och kunskapsnivåns störtdykningar i internationella PISA-testet. 10 miljarder mer för bra miljö för lärande och att alla elever ska bli sedda och få en reell möjlighet. Grattis alla lärare och elever!

Migration gnälls det om ibland och även om de flesta undersökningar visar att det är en väldigt lönsam affär för statens finanser (färdig arbetskraft) så kan vi med lätthet mer än dubbla posten efter som den är så liten. Välkomna till generösare flyktingpolitik och snabbare handläggning!

Vi satsar även 20 miljarder på arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön inom vissa särskilt slitiga yrken på prov. Grattis alla arbetare som slipper slita ut sig i förtid!

                                                            * * *

Hur ska då detta kalas finansieras?

Jag kommer inte vara sämre än Magdalena Andersson, utan håller en strikt budget som finansieras ”krona för krona”. (Vid nästa budget, när hon och regeringen under trycket av den ekonomiska krisen kommer att ändra sig, kommer även jag att dra på mera.)

Istället för 101 653 522 kronor i jobbskatteavdrag som det enligt regeringens budget 2015 kommer att kosta, plockar vi in dessa pengar till den gemensamma statskassan.

Istället för 94 miljarder kronor i intäkter från företagsvinster räknar min budget med 199 miljarder efter en nationalisering av de fyra storbankerna i Sverige som i år förväntas göra en vinst på 105 miljarder.

Istället för 100 miljarder bortfuskade skattekronor från företagen (länk) ser vi till att stärka upp Skatteverket vilket ger ytterligare 100 sköna miljarder till statskassan.

                                                           * * *

Bon appétit! Lätt som en plätt och galet gott. En balanserad budget som skulle göra samhället påtagligt mycket bättre. Ni kommer se det på hur människorna går på gatan. Större leenden och lättare steg.

Ps. Eftersom kostnaderna för arbete åt alla i praktiken är kraftig överdriven skulle vi öven kunna satsa dryga 100 miljarder extra på klimat- och miljöåtgärder och 50 miljarder för jämställda löner.

Dela artikeln

3 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Gunnar Westin
    09 november 16:44

    Väldigt tänkvärt alternativt förslag! Det understryker både hur otroligt avradikaliserad dagens socialdemokrati är i fråga om Löfven-regeringens ovilja att bryta med de ramar för budgetpolitiken som den borgerliga regeringen upprättat... och hur mycket som faktiskt vore möjligt om vi hade en regering som på allvar vågade ta steg mot en verklig omfördelning av resurser från de rika till förmån för samhället.

    • Jonas Karlsson
      10 november 23:34

      Pengarna som lagts på jobbskatteavdraget skulle absolut gå att få tillbaka. Pengar från bankerna skulle också vara möjiga, även på kort sikt. Att fånga in alla skattefuskade miljarder lär vara svårt men antagligen åtskilliga av dem. Ja, en annan politik vore möjligt, finns viljan skulle mycket av det ovan faktiskt gå att genomföra på kort tid.

  2. Mårten Fjällström
    11 november 16:35

    Jag förstår pedagogiken, men med noll procent i ränta och deflation skulle jag vilja hävda tat det är oansvarigt att finansiera krona för krona. Visserligen har din budget fördelen att mer pengar fördelas till de som har mindre och är troligare att spendera, men för att undvika deflation skulle staten behöva spendera mer än den tar in i skatter, dvs ge den privata ekonomin mer pengar. Lyckligtvis har staten rätt att ge ut pengar, så staten behöver inte finansiera saker krona för krona.