Deltagande media
MÅNDAG 18 JUNI 2018
Ekonomi
2015-01-22

LO-förbund vill skrota överskottsmålet och skapa 170 000 nya jobb

Skrota överskottsmålet och öka investeringarna i bostäder och infrastruktur med 280 miljarder under en tioårsperiod. Då får vi även fart på ekonomin, skriver ordförandena i Målarna, Byggnads, Fastighetsanställdas förbund, Seko och Elektrikerna på Dagens Nyheters debattsida. Därmed skärps konflikten mellan facket och regeringen.

I det läge som nu råder i Sverige, med låg inflation och hög arbetslöshet ser fackförbunden det som orimligt att försöka nå överskottsmålet på en procent av BNP över konjunkturcykeln.

Till skillnad från regeringen menar de fackliga företrädarna att Sverige för att få fart på ekonomin måste öka byggnadstakten med ytterligare 20 000 lägenheter per år fram till år 2030, öka renoveringstakten, samt göra ordenliga investeringar för att förbättra infrastruktur och kollektivtrafik.

Förslagen skulle kräva 28 miljarder kronor per år men enligt fackförbundens beräkningar också skapa 170 000 jobb via spridningseffekter i ekonomin.

Det är ingen vågad gissning att spänningarna mellan fackförbunden och den socialdemokratiskt ledda regeringen kommer att öka framöver i takt med att ekonomin går allt sämre. Och att ekonomiska läget kommer förvärras kan vi vara tämligen säkra på så länge nuvarande politik förs. Regeringen å sin sida klamrar sig fast vid nyliberala dogmer, medan många fackförbund vill se en traditionellt keynesiansk investeringspolitik för att komma ur krisen.

När finansminister Magdalena Andersson i går presenterade sin senaste ekonomiska prognos propagerade hon för en fortsatt strikt finanspolitik, utan några investeringssatsningar för att komma ur krisen.

– Givet underskotten i de offentliga finanserna ryms inga utsvävningar, men samtidigt måste vi vårda återhämtningen, säger Magdalena Andersson.

Fackförbunden hänvisar särskilt till att Sverige har starka statsfinanser och låg finansiell statsskuld och därför delvis bör låna till investeringarna (i realiteten har Sverige ingen nettoskuld alls men enligt konventionellt borgerligt sätt att mäta, räknas inte fodringssidan):

”Ladan endast är tom på hö. I övrigt står ladan stabilt och där finns fullt av maskiner. Detta eftersom den svenska statsskulden är låg och förmögenheten hög.”

Fackets förslag får också stöd av två nya färska rapporter från IMF och Standard & Poor’s som förespråkar investeringar i infrastruktur för att lindra krisen och Dagens Industri talar om "Guldläge att investera".

Dela artikeln

3 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Mårten Fjällström
    22 januari 13:25

    Det är på tiden. Från vad jag läst av Modern Monetary Theory ( MMT) så är överskottsmålet i sig ganska idiotiskt. Statsskuld i egen valuta är i slutändan en skuld staten har till sig själv.

    • Jonas Karlsson
      24 januari 00:22

      Jo, så kan man väl se det. Den är ju lätt att reglera iaf när man sitter på sedelpressen.

    • Jonas Karlsson
      24 januari 00:26

      F ö är även mycket av det som räknas som "statsskuld" enligt den borgerliga definitionen lån som staten lånar av sina egna fonder och av den övriga offentliga sektorns förmögenhet. "Bara en tredjedel av statens skulder består av lån man tagit från privat­personer (stats­obligationer) eller företag." Se Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren. http://ekonomihandboken.se/den-rika-offentliga-sektorn/ar-staten-satt-i-skuld/