Deltagande media
SÖNDAG 28 MAJ 2017
Ekonomi
2015-02-27

Grekland öppnar för parallell valuta

I de nyligen avslutade förhandlingarna mellan ECB, EU-kommissionen, IMF, eurogruppen och Greklands regering lyckades Grekland få igenom mycket, men är tvungna att ha en balanserad budget. Det hindret för en expansiv ekonomisk politik finns det en lösning för, en lösning vars grunder finns med i överenskommelsen. Det är att öppna för en parallell valuta som Grekiska staten kontrollerar.

Skatteskuld som parallell valuta

På trettiotalet, föredrog ofta staterna att låta lokala ekonomier krascha hellre än att förse dem med pengar från tryckpressarna, eftersom de ville upprätthålla guldmyntfoten. Idag har vi liknande problem i eurozonen där man hellre låter tryckpressarna gå varma för att hålla uppe bankerna än sätta befolkningen i arbete.

På trettiotalet ägde ett känt experiment rum i staden Wörgl i Österrike där man betalade satsningar med egna pengar, pengar som staden acceperade för att betala skatter med. Alla behöver betala skatter och därför ingen risk när man acceperar detta betalningsmedel istället för pengar. Staden anställde arbetslösa, mycket blev gjort och det var en allmän succé fram till dess att Österrikiska staten stängde ner det. Ett liknanade experiment prövades av JAK i Danmark, med liknande resultat.

Infrastruktur

Vägar ut ur krisen som inkluderar en parallell valuta har diskuterats, men för att kunna göra det krävs en infrastruktur för betalningar. Det intressanta nu är att i överenskommelsen står det:

Reform VAT policy, administration and enforcement. Robust efforts will be made to improve collection and fight evasion making full use of electronic means and other technological innovations.
Establish a transparent, electronic, real time institutional framework for public tenders/procurement - re-establishing DIAVGEIA (a side-lined online public registry of activities relating to public procurement)
Improve swiftly, in agreement with the institutions, the legislation for repayments of tax and social security arrears
Step up enforcement methods and procedures, including the legal framework for collecting unpaid taxes and effectively implement collection tools
issuance of a Citizen Smart Card that can be used as an ID card, in the Health System, as well as for gaining access to the food stamp program etc

lägger man ihop det här så har grekiska staten förbundit sig att etablera vad som total sett blir ett parallellt, elektroniskt  betalningssystem. Till en början för sjukvård och mat, men om momsinbetalningar reformeras och digitaliseras på samma gång så går det att rulla ut ett stöd för betalningar med de nya medborgarkorten.

Politisk vilja

Finns det då en politisk vilja att använda skattekrediter som pengar för att finansiera satsningar nu? Fördelen med att grekiska regeringen kryllar av akademiker är att de redan publicerat sina idéer. Greklands vice arbetsmarknadsminister skrev ett förslag 2013 som handlar om hur man ska kunna införa ett jobbgarantiprogram i Grekland. Ett av finansieringsalternativen var just skattekrediter. Dessutom beskrev Greklands nuvarande finansminister i en bloggpost för ett år sedan hur en bitcoin-liknande infrastruktur skulle kunna användas för att distribuera vad han kallar Future Tax för att kunna finansiera satsningar.

Så svaret är ja, viljan finns.

Euron då?

Det snygga med den här lösningen är att Grekland kan behålla euron som valuta, med skattekrediter som parallell valuta. Och om eurogruppen sparkar ut dem ur euron så har Grekland redan sitt betalsystem på plats, vilket drastiskt minskar mängden kaos det skulle innebära.

Dessutom, hur skulle eurogruppen kunna motivera att sparka ut Grekland för att de följt den överenskommelse eurogruppen tvingade på dem?

Bild: SkriptaTV Creative Commons CC-BY licence [attribution - reuse allowed]

Dela artikeln

11 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Gunnar Westin
    27 februari 16:14

    Tack för ytterligare en intressant välinformerad artikel! Jag tillhör dem som är kritiska till Syriza-regeringens sätt att förhandla med trojkan. Man har gjort avkall på flera viktiga krav i 40-punkts-programmet osv. Men även om jag tror att Syriza spelar ett högt och farligt spel när man i olika delar böjer sig för trojkans krav så måste det erkännas att de agerar med en stor dos kreativitet och finess. Förutsättningarna, där man de facto är en skuldkoloni till trojkan, är dessutom svåra. Sådana här metoder, om det finns substans i fråga om vad de kan åstadkomma, tror jag kan vara till gagn för framtiden, både i fråga om att säkra ett fortsatt väljarstöd under de kommande månaderna, men också inför ett framtida läge då Grekland kan välja att lämna euron för att kraven från trojkan helt enkelt inte går att svälja.

    • Mårten Fjällström
      28 februari 00:43

      Det viktiga är ju vad som händer i praktiken under de kommande månaderna. Jag trodde länge under förhandlingarna att eurogruppen skulle slänga ut Grekland och att förhandlingsstrategin gick ut på att landa skulden för det hos eurogruppen., så jag är överraskad av hur mycket de faktiskt fick igenom av sitt program.

      Jag är kluven till kritiken. Å ena sidan behövs alltid kritik, men å andra sidan har både Tysklands och Spaniens finansministrar varit ute och sagt saker som åtminstone jag tolkar som att det viktigaste för dem var att åsamka Syriza ett nederlag. Detta för att undergräva tron på andra lösningar än den eviga åtstramningen i Grekland, men även i resten av eurozonen. Så med det i åtanke, och att överenskommelsen i praktiken gäller fyra månader, så lutar jag mot att tolka resultatet positivt för Syrizas ledning, åtminstone till allt benats ut.

      • Jonas Karlsson
        06 mars 20:43

        Ja, och så länge Syriza inte vill lämna euron så måste de förhandla. Kan förstå att de helst ville ha skuldavskrivning. Skulle väl bli ganska dyrt för dem annars, vid exit och devalvering.. Så svår fråga vilket som är bästa strategin för att få till förändring i Grekland (och Europa). Sen vet jag inte vad Tsipras och Varoufakis har för ambitioner gällande socialism. Vet ni hur det går på hemmaplan? Några initiativ för att skapa nya samhällsstrukturer i övrigt, för att stärka sitt stöd och förmåga till sociala insatser?

        • Mårten Fjällström
          10 mars 20:09

          Thessalonika-programmet uppfattar jag som ganska klassiskt socialdemokratiskt. Inte för att man hittar program för jobbgaranti etc i socialdemokratiska partier numera, men det var socialdemokratisk politik i mitten av nittonhundratalet.

          När det gäller ägandet i samhället har de tydligt markerat en vilja att gå efter sina skattesmitande olikarker, men utöver det vet jag inte.

  2. Gerd Pettersson
    27 februari 16:52

    Fast vad är källan?

    • Mårten Fjällström
      28 februari 00:44

      Till analysen? Jag kan tyvärr inte ta åt mig äran, men den är svårfördelad i och med att den växt fram i diskussioner i bloggar och kommentarsfält (bitvis över flera år, och det inkluderar Varoufakis blogg om jag ska tänka på alla trådar) där jag visserligen varit en del, men knappast en kritisk del.

      Det finns två trådar på eurotrib.com som finfördelar överenskommelsen: http://www.eurotrib.com/story/2015/2/23/192712/347 och http://www.eurotrib.com/story/2015/2/21/43834/9604 och där har det mesta jag pekar ut här pekats ut, bara inte lika sammanställt. Jag länkar in den centrala subtråden i texten så det inte ser ut som att jag snor ära, om den här analysen nu håller. Jag hade hoppats ha något mer förklarande att länka till men ingen verkar ha skrivit ihop det än.

      Eventuella fel är förstås, som alltid, mina egna.

    • Mårten Fjällström
      28 februari 10:31

      Jag tog mitt ansvar för de som inte kan svenska och slängde ihop en sammanfattning av diskussionen där också: http://www.eurotrib.com/story/2015/2/28/42341/8053

      • Gerd Pettersson
        28 februari 14:47

        Tack Mårten Fjällström. Jag hittade också Paul Mason om Varoufakis' "future tax-coin"
        http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/feb/22/can-a-parallel-digital-currency-solve-the-greek-financial-crisis

  3. Magnus Dicander
    03 mars 19:40

    Jag kan inte se hur detta öppnar för någon parallell valuta. Grekiska staten måste fortfarande betala med Euro till de sjukhus och affärer som får betalt av dessa elektroniska mat- och sjukvårdskuponger.

    • Mårten Fjällström
      04 mars 10:18

      Så länge sjukhus och affärer får in mindre "future tax-coins" (eller vad det vill kalla det) än de har i skatter kan de rakt av använda det till att betala skatter. Om de får in mer future tax-coins än de har i skatter kan de använda dem i transaktioner med personer som har skatter att betala.

  4. Jonas Karlsson
    10 mars 22:29

    Hittade den här artikeln från 2012 där Lars Jonung, professor i nationalekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet förespråkar en parallell valuta för Grekland. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5122410

    "Grekland måste inte gå ur eurosamarbetet för att lösa sina problem. Nationen skulle kunna behålla euron för internationella transaktioner och införa en parallell valuta för betalningar inom landet, menar Lars Jonung,
    En sådan lösning skulle vara en mindre smärtfylld lösning på Greklandskrisen och minska risken för att andra svaga euroländer dras med i fallet, menar Jonung.

    – Att döma av den ekonomiska historien ligger en parallell valuta närmare till hands än att Grekland inför en helt ny valuta. En parallell valuta kräver inget hemlighetsmakeri, den kostar väldigt lite, den kan införas snabbt och den behöver inte skapa panik."