Deltagande media
TORSDAG 21 JUNI 2018
Inrikes
2015-10-31

Svensk (?) försvarspolitik (?) och MSB

Efter att ha läst i DN om en grupp inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som arbetar med ett "svenskt försvar mot informationskrig” skickade jag ett mail till MSB. Jag bad att få se dokument som visar hur uppdraget var formulerat. Svaret innebar en hänvisning till Försvarspropositionen där det bl.a. står att:

”Sverige bör utveckla sin förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer.”  (Prop 2014/15:109)

Denna del är inte direkt kopplad till något land. Den allmänna säkerhetspolitiska analysen är däremot inriktad på Ryssland. Mer om det längre ner.

Jag skrev också:

"I DNs artikel står det bara om propaganda från Ryssland. Vilka andra stater, eller internationella organisationer, bedömer ni bedriver propaganda som avser att påverka befolkningen i Sverige? Ses propagandan från någon av dessa som problem eller hot som vi behöver värja oss mot? "

 ..... och fick följande svar:

” Enkelt uttryckt så fokuserar vi inte på specifika länder utan vår arbetsmodell går ut på att följa alla hot, risker och sårbarheter som i sin tur innebär att värnandet av målen för Sveriges säkerhet hotas.” Mail från Mikael Tofvesson, Chef Enheten för omvärld och beredskap, MSB

Problemet med det svaret är att skrivningarna i Försvarspropositionen 2015 endast tar upp hot från Ryssland. Det betyder att fokus ska ligga på Ryssland. Man kan tolka det som att svaret inte innehåller hela sanningen eller att Myndigheten inte gör som Regeringen vill.

Åter till det första svaret som hänvisade till den Försvarsproposition som lades fram i april i år. Ni vet den där som hävdade att vi skulle stärka den ”transatlantiska länken”, dvs samarbeta mer med USA och Nato.

Det finns egentligen ingen underbyggd argumentation om huvudnumret, den påstådda ryska aggressionen i Ukraina, i propositionen. Det talas om Krim och det talas om östra Ukraina. Att kriget i östra Ukraina är ett inbördeskrig har visats mycket tydligt på Synapze i tidigare artiklar. OM  o LD  Därför är Försvarspropositionens analys väldigt tunn på den här avgörande punkten.

Det finns dock hänvisningar till Försvarsberedningens utredning ” Försvaret av Sverige. Starkare försvar för en osäker tid” (Ds 2014:20).  Det kan ju se ut som ett dräpande argument att hänvisa till en sådan utredning. När man läser de relevanta avsnitten i den blir man inte mycket klokare. Det finns ingenting som klart uttalar vad Ryssland gjort i östra Ukraina. Analysen som görs är mycket svepande vilket gör att den är svår att bemöta. Ordet aggression upprepas 17 (!) gånger på 7 sidor. Det är mer än Försvarspropositionen som bara gör det 8 gånger på lite drygt 6 sidor. Den första skrevs grundat på rapporteringen i västmedia fram till maj 2014 (möjligen även på militära underrättelser, men det syns inte) och den senare fram till april 2015. Kan man dra slutsatsen att intensiteten i eller möjligen upplevelsen av aggression halverades på ett år? I samtliga fall syftar ordet ”aggression” på Rysslands agerande i Ukraina (uttrycket ”ryska agerandet” används för övrigt 4 gånger och ”agerandet i Ukraina” en gång). Det finns tydligen ingen annan stat som ägnar sig åt aggression som är relevant för svenska försvarspolitiker. (Det är inte osannolikt att det kommer en artikel som analyserar Försvarspropositionen och Försvarsberedningens rapport eftersom de innehåller så mycket tveksamma eller ogrundade argument.)

Frågetecknen i rubriken avser att antyda att Försvarspropositionen handlar om ett närmande till det expansiva Nato snarare än ett försvar av Sverige.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.