Deltagande media
LÖRDAG 18 NOVEMBER 2017
Ekonomi
2015-11-08

Vlachos: Låt ECB ge gratislån i proportion till mottagande

ECB bör finansiera kostnaderna för flyktingkrisen genom att att ge gratislån i proportion till olika länders mottagande. Det menar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Världsekonomin är i ”en besvärlig situation sen efter den stora krisen 2008”, menar Vlachos. Svag tillväxt och skuldsatt privat och offentlig sektor är läget på de flesta håll. Låg ränta har inte heller fungerat för att öka tillväxten utan har istället blåst upp priserna på tillgångar, såsom bostäder. Inte minst eurozonen har allvarliga problem, skriver Vlachos på bloggen Ekonomistas.

För att stimulera ekonomin och samtidigt finansiera utgifterna för flyktingkrisen förelsår Vlachos att ECB ger gratislån i proportion till olika länders flyktingmottagande.

– Detta behöver dock inte innebära att flyktingarna fördelas jämnt över hela unionen (något som för övrigt inte lär hända) utan ansvaret kan också delas finansiellt, säger Jonas Vlachos.

Bakom resonemanget står ett förslag från Adair Turner, tidigare chef för den brittiska finansinspektionen, som menar att centralbankerna nu måste trycka pengar för att finansiera den offentliga sektorn.

Fler sätt att stimulera ekonomin

Att världsekonomin är i allvarlig kris är ingen hemlighet. Särskilt allvarlig är situationen i eurozonen, men också Sverige har stora problem med deflation. Ekonomin har visat sig fungera annorlunda än de nyliberala nationalekonomiska teorierna där höga vinster för företagen alltid är bra och låg ränta löser eventuella tillväxt- eller deflationsproblem. I Sveriges fall finns det särskilt goda möjligheter att slå två flugor i en smäll och stimulera ekonomin och samtidigt genomföra behövliga satsningar. Statskassans finansiella nettoförmögenhet (summa av lånade och utlånade ”pengar”) är +811 miljarder kronor och läget är mycket gynsamt för att låna pengar till bostadsbyggande, klimatsatsningar och välfärd.

Andra möjliga sätt att stimulera ekonomin vore att bekämpa företagens skatteflykt som kostar samhället uppskattningsvis 103 miljarder kronor per år, helt återställa den borgerliga regeringens skattesänkningar som mest gynnat de rika och kostar 104 miljarder kronor per år, eller låta bankerna bidra till samhället istället för att göra årliga vinster på runt 80 miljrder kronor. (1,2)

Dela artikeln

2 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Mårten Fjällström
    08 november 20:59

    Både Sverige och Tyskland har under hösten accepterat lånefinansiering av flyktingkrisen. Dvs, staten trycker pengar och expanderar ekonomin.

    Flyktingmottagandet verkar kunna bli den fråga som gör att åtstramningspolitiken inte blir lika helig. Det är ett så konkret behov att tryckpressen kan tas fram igen.

  2. Lars Drake
    10 november 11:41

    Mycket tänkvärt men det skulle väl inte betyda så mycket med lån med noll-ränta när räntan är så låg. Huvudpoängen för Sverige vore att sådana lån skulle avdramatisera frågan om balans i budgeten som egentligen borde vara en (nästan) icke-fråga.