Deltagande media
TISDAG 18 DECEMBER 2018
Ekonomi
2015-11-10

Finns det fördelar med FPs förslag till skattereform?


Jan Björklund och Erik Ullenhag (FP) har presenterat en skiss på en stor skattereform. Den innehåller några bra delar, som att minska belastningen på arbete och höja den på miljö, men är som helhet inte något som vänstern bör ställa sig bakom. Det avgörande problemet gäller fördelningseffekter.

Enligt ETC har LO-ekonomen Torbjörn Hållö uttalat sig positivt och sagt att det är ett steg i rätt riktning för en bred överenskommelse. En skatteomläggning som minskar arbetsrelaterade skatter och höjer miljörelaterade är långt ifrån någon ny tanke, en grön skattereform helt enkelt. Det vi behöver är en rödgrön skattereform.

Förslagets skattesänkardel består av tre huvuddelar:

Minska marginalskatterna
Sänkt inkomstskatt
Sänkt bolagsskatt

De höga marginalskatterna, jämfört med andra länder, sägs ta bort lönsamheten för människor att utbilda sig och det ska slå särskilt hårt mot kvinnor med akademikeryrken. Det kan finnas en sån effekt, men att den skulle vara av någon större betydelse tror jag inte på. Syftet är nog mer att gynna höginkomsttagare. Brytpunkten där man börjar betala statlig skatt föreslås bli höjd. Det gynnar vissa grupper med inkomster i mellanläge. Marginalskattesänkning skulle ha en regressiv effekt, dvs den skulle gynna höginkomsttagare mer än låginkomsttagare.

Skatt på arbetsinkomster föreslås också bli sänkta, vilket i sig är önskvärt. Det föreslås ske parallellt med sänkning av skatter för pensionärer så att klyftan inte ökas. Det innebär att missgynnandet av pensionärer som Alliansregeringen införde kommer att kvarstå. Fördelningseffekten beror på hur skatteskalorna kommer att förändras.

Bolagsskatten är redan på den nivå som gäller i jämförbara länder (OECD). Motivet att sänka den är svagt. FP vill stegvis trappa ner ränteavdragen vilket är bra.

Förslagets skattehöjardel som riktas mot konsumtion:

Höj momsen
Höj miljöskatter

Momsen har en bred skattebas, dvs omfattar mycket och ger stora skatteinkomster för staten. Momsen är regressiv, dvs den drabbar människor med låga inkomster procentuellt mer än dem med höga inkomster.

Ja, det är utan tvekan rätt att höja miljöskatterna. Det är en fråga om mänsklighetens överlevnad. Problemet är att även de flesta miljöskatter är regressiva, om än i olika grad. Om miljöskatterna ska höjas bör det ske inom ramen för en förändring av skattesystemet som kompenserar för sådana negativa effekter som drabbar människor som redan   är missgynnade ekonomiskt. Om skatter på bensin eller koldioxid ökas finns det behov av att även kompensera boende på landsbygden.

En skattereform som har regressiva effekter för skatter som ökas OCH skatter som sänks kan inte accepteras.

Som helhet är det ingen tvekan om att förslaget är orättvist. Det skulle vara mer rättvist om t.ex. staten tog ett större finansiellt ansvar för skolor m.m. så att kommunalskatter kunde sänkas i stället. Det skulle gynna låginkomsttagare. Andra möjliga åtgärder vore att återinföra förmögenhetsskatt, förändra fastighetsskatten och slå till hårdare mot skatteflykt. Dagens subventioner till bankerna är ytterligare en sak som borde ingå i en helhetslösning.

Detta skulle kunna ses som ett första steg i en rödgrön skattereform.

 

 

Dela artikeln

3 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Jonas Karlsson
    11 november 12:04

    Bra och pedagogisk genomgång. Folkpartiets förslag är en politik för att dra isär Sverige ännu mer genom ökade klassklyftor. Förslagen på rödgrön skatteväxling låter för mig helt rimliga, såväl förstatligad skola, som förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, bekämpa skatteflykten mm.

  2. Lars Drake
    11 november 16:02

    Tillåt mig nämna att jag var uppe i talarstolen på ett av FPs riksmöten och argumenterade för grön skatteväxling, men det antogs inte. Dock fanns det flera enskilda som instämde. Det var i mitten av 1980-talet! Nu först har de nappat och då med en klart regressiv helhetslösning. Ett parti som tänker så långsamt behövs inte.

  3. Lars Drake
    11 november 16:04

    Det var senare än mitten av 80-talet, men slutsatsen består.