Deltagande media
LÖRDAG 21 APRIL 2018
Utrikes
2016-01-05

Ryssland sedan 1990 och samhällsekonomiska systemskiften

Det har länge talats om svåra förhållanden i Ryssland efter Sovjetunionens upplösning. Vilka faktorer kan förklara utvecklingen? Hur har olika länder påverkats av genomgripande systemskiften? Hur är läget i Ryssland idag?

Efter Sovjetunionens sammanbrott gick den ekonomiska aktiviteten ner kraftigt. 5-6 miljoner människor dog i förtid. Dödstalen gick upp, födelsetalen gick ner och befolkningen minskade. Förväntad livslängd bland män är fortfarande lägre än i jämförbara länder, men den har ökat.

Egentligen borde man inte bli förvånad över att det blev en djup svacka när det stora landet genomgick en så genomgripande omställning som Ryssland på 1990-talet. Länder som på dramatiska sätt bytt system, t.ex. Ryssland/Sovjetunionen 1917, Kina 1949 och Ryssland 1991 har gått igenom svåra konvulsioner. Kina har också bytt system under de senaste decennierna, men på ett något mer ordnat sätt och under en längre period, dock inte utan konvulsioner. I de två förstnämnda fallen var medellivslängden drygt 30 år och fattigdomen utbredd före respektive systemskifte vilket gjorde att de snabba kollektiviseringarna i jordbruket medförde svält. Som en jämförelse kan nämnas att medellivslängden idag inte ligger under 40 år i något land. Medellivslängden fördubblades på en generation efter respektive systemskifte i såväl Sovjetunionen som Kina.

Då var det en övergång till socialism vilket inneburit att borgerliga skribenter skyllt svårigheterna under de första två decennierna på ländernas ledande politiker och socialismen/kommunismen som länderna var på väg till. När problem uppstod vid övergången från socialism skylldes socialismen/kommunismen för att vara orsak till övergångsproblemen. Det var inte marknadssystemet länderna var på väg till som sågs som problem, en uppenbar brist på konsekvens. Tänk att det är så svårt att se att det är själva övergången som ger problem. Båda systemen kan fungera, men det är uppenbart att de har olika för och nackdelar.

Boris Jeltsin, som var i den politiska ledningen under den ryska chockterapin, hyllades i väst. Jeltsin är inte lika populär bland den majoritet av ryssar som drabbades. När Sovjetunionen upplöstes och marknadsekonomi infördes medförde den enorma inkomst- och förmögenhetsomfördelningen och sammanbrottet för sociala skyddsnät att många människors dog och födelsetalen gick ner.

Systembyte är inte lätt, de gamla systemen fungerar inte så bra och första tiden efter systemskiftet finns det knappast något fungerande system alls. Först efter 15 till 20 år fungerar det nya på sina egna meriter. Det gäller oberoende av i vilken riktning systemskiftet går. Ett intressant fenomen är att Vladimir Putin demoniseras i västerländsk press trots att BNP har fördubblats under hans tid.  Putin ordnade så att oligarkerna betalade skatt och flera andra nödvändiga saker för att det nya systemet skulle fungera. Oljeprisökningen är en annan viktig faktor bakom den stärkta ekonomin. Huvuddelen av problemen som följde av den osmakliga inkomst- och förmögenhetsomfördelningen uppstod innan Putin blev president. Hans nuvarande popularitet beror i första hand på att de flesta i Ryssland fått det bättre de senaste 15 åren, inte att han samlar nationen bakom hot om yttre fiender som är borgerliga skribenters normala förklaring, även om sådant kan bidra till hans popularitet.

Det kommer snart en uppföljningsartikel om demografiska trender i Ryssland efter Sovjetunionens fall. Det är inte som de flesta tror.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.