Deltagande media
FREDAG 19 JANUARI 2018
Debatt
2016-03-22

Försök inte inbilla mig – om Värdlandsavtalet

Idag läggs propositionen om Värdlandsavtalet på Riksdagens bord. Denna artikel handlar om politiskt spel och ihåliga argument. Den handlar om ett led i smyganslutningen till Nato. Den säger en del om hur kommunikationen kan brista när viljan saknas.

Jag skrev en artikel i form av ett öppet brev till försvarsminister Peter Hultqvist som publicerades på Synapze den 13/1 2016. Orsaken var att han hade kommit med grova anklagelser mot dem som inte gjorde samma tolkningar av vad Värdlandsavtalet innebär som han själv gjorde. Artikeln skickades via mail till Försvarsdepartementet där det finns diariefört (14/1 2016) och jag har information om att det överlämnats till en handläggare. Artikeln kan läsas här *1.

Mina frågor besvarades inte. Jag påminde med ett nytt mail den 26/1 och 17/2.

Jag mailade över en kompletterande text den 24/2 som återges nedan:

Jag var för mild i mina skrivningar om Värdlandsavtalet.

Först angående risken att Nato kommer att placera kärnvapen i Sverige. Natos strategi, vari avskräckning med kärnvapen ingår, finns inskriven i avtalstexten. Nato uppger inte ens på direkt fråga om deras fartyg eller flygplan har kärnvapen eller inte så det blir nästan omöjligt att veta.

När det talas om vilka vapen som kan placeras på svenskt territorium uttrycks det på följande sätt i Värdlandsavtalet:

”1.1 styrkor: alla delar i en Nato-ledd styrka, inklusive all personal, alla djur, allt material och all proviant samt sådana styrkors civila komponenter i den mening som avses i Nato SOFA, Parisprotokollet och PFF eller andra länder som deltar under Natos ledning. Termen omfattar även alla fartyg, luftfartyg, fordon, förråd, utrustning och ammunition samt alla flyg-, mark- och sjöburna förflyttningsresurser och dess stödtjänster inklusive leverantörer som transporterar eller stöder styrkan.” (paragraf 1.1)

Det står ” alla delar i en Nato-ledd styrka”, ”allt material” och ”alla fartyg, …… ammunition …”. Ordet kärnvapen finns inte i avtalstexten, men i realiteten ingår sådana vapen i och med att det står ”alla”, ”allt” och ”alla”. Det är inte en fråga om oklarheter som bör redas ut. Det är bara att läsa texten. Kan Ministern tolka det på något annat sätt och i så fall förklara det?

Det står vidare att svenskt territorium ska kunna användas som bas för krig mot tredje land. Detta verkar vara poängen med avtalet. Så här står det i den första syftesparagrafen:

”Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.” (paragraf 2.1)

”Nato-ledd militär verksamhet” definieras i avtalstexten som bl.a. ”genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag” (paragraf 1.2). Det framgår inte vad ”administrativt uppdrag” är. ”Strategiskt” måste avse större insatser, dvs krig, ”taktiskt” skulle kunna vara smärre insatser som inte är att betrakta som krig eller som utgör en mindre del i ett krig. Värdlandsavtalet skulle vid sin tillämpning i krigstid göra oss medansvariga i krig och därmed göra oss till ett mål för det land som angripits av Nato.

Dessa två paragrafer uttrycker fundamentet i Värdlandsavtalet. Nato ska kunna utnyttja svenskt territorium för krig mot tredje land. Jag finner det skrämmande. Kan Ministern tolka dessa två paragrafer så att militär insats mot tredje land inte skulle ingå i det som avtalet syftar till att underlätta och i så fall förklara det?

Lars Drake, 2016-02-24 

Jag fick inget svar då heller. Jag påminde per telefon den 2/3 och fick då frågan om det fanns någon fråga i mitt mail! I övrigt sa handläggaren ”jag ska titta på det och återkommer”. Jag skickade SMS den 14/3. Jag påminde via mail den 18/3. Trots att jag lämnat såväl telefonnummer som e-postadress fick jag inget svar.

Idag har jag letat artiklar undertecknade av Peter Hultqvist som berör frågan för att få klarhet utan direkt svar som inte kommer. Jag hittade en DN-artikel som undertecknats av Margot Wallström (S), Peter Hultqvist (S), Pernilla Stålhammar (MP) och Jakop Dalunde (MP) som uttrycker regeringspartiernas syn.*2 Där hävdas att Natotrupp bara kan stationeras i Sverige efter inbjudan av Regeringen. Den första följdfrågan på mina frågor blir då följande. Är det ett mindre brott mot alliansfriheten om Sveriges regering inbjudit Nato för att föra krig mot annat land (strategiskt militärt uppdrag, § 2.1 )?

Den andra frågan är vad som händer när väl Natotrupp med all utrustning, flygplan och vapen befinner sig i landet. Då blir det en tjänstemannafråga att se till att samarbetet fungerar. Om Natostyrkan får order om att delta i anfall mot tredje land hur ska Regeringen kunna påverka ett sådant beslut? Det står i Värdlandsavtalet om ”Nato-ledd militär verksamhet” och ”Nato-befälhavare”, men ingenting som antyder att Sverige har någon makt över Natos styrkor i landet. Avtalet kan sägas upp, men det tar sex månader. Försök inte inbilla mig att Nato kommer att bry sig om Sverige skulle ställa krav på hur dessa styrkor skulle användas i en krigssituation. Oberoende av vad det står i avtalet kan man utgå från att en sådan styrka agerar på order uppifrån. Resultatet blir att Sverige görs delansvarigt i ett krig och blir naturligtvis ett mål för motståndaren. Ett mål blir vi redan när Nato placerar anfallsvapen på svenskt territorium, men det blir mer akut när Sverige är bas för angrepp.

I den ovan nämnda DN-artikeln står det att vi ska fortsätta att vara alliansfria, men ha samarbete med andra länder. Det klingar falskt i och med att samarbetet sker direkt med Nato eller andra EU-länder som är medlemmar i Nato samtidigt som Ryssland pekas ut som det stora hotet.

Som så ofta hänvisas till Rysslands agerande på Krim. Hela processen där blev oblodig pga att de flesta som bodde på Krim hellre ville vara allierade med Ryssland än med Ukraina. Det hade framgått av en folkomröstning redan i samband med att Ukraina bildades. Dessutom var så många Ukrainska soldater och officerare av samma uppfattning att det var risk för myteri om de hade fått i uppdrag att lämna sina regementen och ”återställa ordningen”.

Händelserna på Krim är det som gör att Regeringen flera gånger anklagat Ryssland för att ha brutit den europeiska säkerhetsordningen som gällt sedan det kalla krigets slut. Det är ju också fel eftersom den säkerhetsordningen slogs i spillror när Nato, utan FN-mandat, angrep det som återstod av Jugoslavien 1999. Landet bombades i 78 dagar med över tusen dödsoffer som följd och resultatet var att Kosovo avknoppades. Där har nu USA (som av en händelse!) en av sina stora baser i Europa.

http://www.synapze.se/?link=article&key=15827

http://www.dn.se/debatt/vardlandsavtalet-rubbar-inte-principen-om-militar-alliansfrihet/

Dela artikeln

1 Kommentar



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Lars Drake
    22 mars 20:59

    Värdlandsavtalet i sin helhet finns här: http://folkkampanjenmotnato.se/Kap12_SvSamarb/HNS1a-Avtal.html