Deltagande media
TISDAG 17 OKTOBER 2017
Inrikes
2016-04-12

5 frågor till Marcus Zingmark om tendensfrihet inför V:s kongress

Partistyrelsen har yrkat avslag på alla motioner om tendensfrihet till partikongressen. Synapze har talat med Marcus Zingmark som har varit koordinator för motionen ”Bred och enad rörelse” som förespråkar tendensfrihet och skrivits under av 150 medlemmar och fem partiföreningar.

1. Vad anser du om att partistyrelsen yrkar avslag på motionen?

– Jag tycker det är synd att partistyrelsen tar så stark ställning mot att vi ska få organisera oss i åsiktsströmningar. Inte nog med att partistyrelsen inte vill gå till försvar för rätten att göra det, de motsäger att vi ens får organisera oss i åsiktsströmningar.

Jämför det med den reservation Emma Wallrup lämnat i partistyrelsen på motion D2. Wallrup argumenterar för att vi inom nuvarande stadgar bör ha rätten att engagera oss i åsiktsströmningar, en pragmatisk hållning som till skillnad från partistyrelsens svar menar att vi ska ha högt till tak i partiet i praktiken, inte bara som floskel.

2. Partistyrelsen hänvisar till att partierna Vänstergröna på Island och Sinn Féin på Irland är framgångsrika utan tendensfrihet. Vad anser du om dessa exempel?

– Jag tycker det är intressant att partistyrelsen tar två exempel på länder med relativt små befolkningar, med väldigt specifika förhållanden, när de förklarar framgångar för partier som inte har tendensfrihet. Island med en befolkning på strax över 300 000 och Irland har sin historia av att vara ockuperat och en minst sagt komplicerad relation mellan olika partier. Jag har svårt att se hur deras organisationskultur skulle vara särskilt relevant för oss, jämfört med inspirerande exempel som vi i motionen lyft från Danmark, Spanien, Tyskland med flera. Jag är personligen inspireras av lite andra exempel än Sinn Féin och de Vänstergröna och jag tror inte vi bör dra allt för långtgående slutsatser av enskilda partiers framgångar.

Jag vet att partistyrelsen, liksom vi som skrivit motionen, vet att avgörande för om vänstern i något land ska göra framsteg är att göra sig relevanta. Med den insikten tycker jag ändå det är viktigt att ta lärdom av de moderna vänsterrörelser runt om i världen som dragit lärdom av allt för instängda organisationskulturer men som nu samlar fler - vilket möjliggörs genom att tillåta åsiktsströmningar.

3. Hur ser du på möjligheten att vinna stöd för motionen på kongressen?

– Jag tror att stödet för att vi ska ha det högt till tak i Vänsterpartiet är utbrett, och likaså stödet för att vi ska få utveckla idéer tillsammans på annan grund än utifrån vilken partiförening eller distrikt vi tillhör. Det är en utmaning att partistyrelsen väljer att ta så stark ställning mot motionen men jag har tillit till att vi får en intressant diskussion som ökar förståelsen för rätten att organisera sig i åsiktsströmningar. Min förhoppning är att diskussionen leder till att vi tar hem detta. Motionen är den första på hela kongressen, så det gäller att kongressombuden är ordentligt uppvärmda.

4. Vad är fördelarna med att tillåta åsiktsströmningar och tendenser?

– Bäst vore om det överhuvudtaget inte reglerades. Jag ser i och för sig inte hur det skulle vara reglerat i stadgar idag så jag är förvånad över partistyrelsens svar.

Nu när jag läst partistyrelsens svar, och även tagit del av dokumentet “Konsten att välja ett parti” som verkställande utskottet presenterade för partistyrelsen i höst, då ser jag motionen som ett försvar för fri opinionsbildning i partiet.

Vänd på det: hur hade det varit om vi konstaterar att vi inte får organisera oss på annan grund än partiförening och distrikt för att tillsammans kunna påverka partiet?

En klar fördel med att försvara rätten att organisera sig i åsiktsströmningar är att medlemmar runt om i landet som kanske inte har stort stöd i enskilda frågor i sin partiförening kan hitta en åsiktsgemenskap med partikamrater runtom i landet, och därigenom skapa opinion för att gå gehör för sin linje.

Idag är vi väldigt låsta till geografiska avgränsningar, och med partistyrelsens tolkning så cementeras detta på ett sätt som jag tror gör att vi blir oförmögna att ta tillvara på energin hos nuvarande och framtida medlemmar.

5. Vad skulle tendensfrihet betyda för Vänsterpartiet?

– Vänsterpartiet grundades bland annat mot bakgrund av att man protesterade mot munkorgsstadgan där man gick till försvar för partiminoritetens rätt att få stå upp för sin linje, det tycker jag är en stolt tradition att slå vakt om. Det finns senare en lång historia där vi i partiet befäst en mer centralistisk och toppstyrd organisation där vi haft svårt att hantera interna konflikter och oppositionella linjer.

Genom att slå vakt om rätten att organisera sig i åsiktsströmningar så slår vi vakt om arbetarrörelsens stolta tidiga år, och bryter med den dåliga partikultur som sen kom att utvecklas.

Framförallt så kan vi ha en organisationsform att växa i, där olika linjer i frågor kan samexistera, men där vi samarbetar för ett större gemensamt mål.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.