Deltagande media
TISDAG 19 JUNI 2018
Ekonomi
2016-04-26

Intervju med P-O Edin: Dags att totalrenovera Sverige

Sverige är rikt – i själva verket ett av de länder i världen med allra starkast statsfinanser. Sveriges finansiella förmögenhet är nära 1 000 miljarder vilket motsvarar nästan 25 procent av BNP. Med rätt politik skulle arbetslösheten kunna halveras och Sverige totalrenoveras, med stora satsningar på skola, bostäder, järnvägar och sjukhus menar LO-ekonomen P-O Edin.

Fram till 1990-talet låg arbetslösheten i Sverige under fyra procent. I början av 90-talet ökade den kraftigt för att sedan stabiliseras på en betydligt högre nivå än tidigare. Idag är arbetslösheten 7 procent. Men det skulle inte behöva vara så, menar P-O Edin, fd chefsekonom på LO som skrivit rapporten “En totalrenovering av Sverige – för framtidens sysselsättning och välfärd”. Förutsättningar för att satsa har aldrig varit så goda som nu menar han.
– Vi har för närvarande större finansiella tillgångar i offentliga sektorn än vi har skulder. Det kan jämföras med en familj som har ett fint välbevarat hus att bo i som är obelånat och dessutom har en hel del pengar på banken. Så ser det ut för Sverige och det är inte så många länder som befinner sig i den situationen. Sverige har en finansiell nettoförmögenhet på cirka 25 procent av BNP, säger P-O Edin.
    I kronor innebär dessa 25 procent att Sverige finansiella nettoförmögenhet är nära 1 000 miljarder. Som jämförelse är genomsnittet för EU-länderna istället en nettoskuld på motsvarande 71 procent av BNP. Tyskland som ofta ses som ett ekonomiskt starkt land har 57 procent av BNP i offentlig nettoskuld och USA 89 procent.

 

Satsa 200 miljarder extra per år i 20 år

Efter att i rapporten grundligt ha analyserat Sveriges ekonomi föreslår P-O Edin satsningar på 200 miljarder kronor extra per år under 20 år. Totalrenoveringen ska innefatta allt fast kapital i den offentliga sektorn, såsom vägar, järnvägar, förvaltningsbyggnader, datasystem, miljöanläggningar, kultur och fritidsanläggningar. Men stora satsningar behöver också göras för att öka bostadsbyggandet, förbättra anställningsbarheten för nyanlända invandrare och för dem längst bak i arbetslöshetskön, liksom stora satsningar på skola och utbildningsväsendet.
– Det där är dumt att ligga på en stor penninghög som absolut inte gör någon som helst nytta. För det är ju ingen ränta heller idag. Istället så tar vi den och förvandlar till en real förmögenhet i form av bättre skolor, bättre sjukvård, bättre järnvägar – allt det där. Vi använder 20 år att göra det, att förvandla nettoförmögenheten på 25 procent till en nettoskuld på 25 procent. Det vore fortfarande en av världens lägsta nettoskulder. Dessutom skulle vi bygga världens starkaste offentliga sektor, säger P-O Edin.

För att finansiera satsningarna vill P-O Edin att staten ska låna 120 miljarder kronor per år. Satsningarna kommer sedan ha starka positiva effekter på statens ekonomi med mer inkomster och mindre utgifter när fler kommer i arbete och betalar skatt. Det genererar 80 miljarder kronor extra per år enligt Edin. Dessa miljarder kan satsas på offentlig konsumtion som välfärdsförstärkningar och skulle till exempel räcka till över 100 000 fler anställda i offentlig sektor.
– Om staten anställer en person mer i sjukvården, åldringsvården eller skolan då kommer de här personerna att köpa någonting i Sverige och inkomsten går till Sverige. Om man förstärker sjukvården så kan man också se till att en stor del kommer till de sämst avlönade i de systemen. Arbetslösa som får jobb använder den inkomstökningen de får till att köpa mera. De har så stora eftersatta behov. Om man gör det den vägen så läcker väldigt lite ut till import, vilket istället hade skapat jobb utomlands, säger P-O Edin.

 

Ökat finansiellt sparande förklarar den ökade arbetslösheten

Anledningen till skiftet uppåt för arbetslösheten sedan början av 90-talet är enligt Edin att det finansiella sparandet har ökat, både hos företagen och hos hushållen. Den viktigaste orsaken är att näringslivet har gått från branscher som hade stora materiella investeringsbehov såsom gruvor, stålindustri, varvsindustri, pappersindustri, verkstadsindustri och byggnadsindustri till mer tjänsteproducerande och därmed har mindre nyinvesteringsbehov. För hushållen handlar det ökande sparandet till stor del om ett ökat pensionssparande, delvis för att vi lever allt längre. Totalt har sparandet
ökat med 8-9 BNP-procent jämfört med 60- och 70-talen, vilket minskat efterfrågan i ekonomin i samma storleksordning. Inget tyder på att detta ska ändra sig enligt Edin. Därför behövs nu stora offentliga satsningar.

Har Sverige råd med de här satsningarna?
– Alltså, det är tvärt om. Vi har inte råd att inte göra dem. Det är ju det som kostar. Det är klart, man brukar säga att det finns inga gratis luncher men i det här fallet är det faktiskt något av det. Det finns inga allvarliga avigsidor med en sån här satsning. Både på kort, medellång och lång sikt så ger det Sverige och Sveriges medborgare mycket mycket bättre förutsättningar, säger P-O Edin.

 

 

Fakta: Edins förslag till satsningar

Skola, 40-60 miljarder: Om Sverige ska få den skola som allmänheten hoppas på – och som är nödvändig om
vi ska kunna återta en internationell topposition, då behövs sannolikt en resursförstärkning i storleksordning
1–1,5 procent av BNP.  Det motsvarar 40–60 miljarder kronor per år.

Totalrenovera allt fast kapital, 35-40 miljarder: Sverige bör totalrenovera allt fast kapital i offentliga
sektorn under dessa 20 år (vägar, järnvägar, vattenoch avloppssystem, elnät, skolor, fängelser, sjukhus,
förvaltningsbyggnader, datasystem, miljöanläggningar, kultur och fritidsanläggningar).
Satsning: 35–40 miljarder kronor/år.

Få in nyanlända på arbetsmarknaden, 15-20 miljarder: Den mest lönsamma investeringen Sverige kan
göra är att kraftsamla för att förbättra vårt sätt att ta emot och integrera flyktingar på arbetsmarknaden. Det
kommer att kräva en kraftig uppgradering av insatser för att förbättra boendet och anställningsbarheten hos
nyanlända invandrare. Satsning: cirka 15–20 miljarder kronor/år.

Förbättra anställningsbarheten, 10 milarder: Motsvarande kraftiga uppgradering av insatser bör sättas in för att förbättra anställningsbarheten hos personer som finns längst bak i arbetslöshetskön. Satsning: cirka 10 miljarder kronor/år.

Bygg fler bostäder, 5-10 miljarder: Sverige behöver öka bostadsbyggandet. Det kräver markförvärv, planarbete
och ekonomiska stimulanser för att förbättra förutsättningar för bostadsbyggande. Satsning: 5–10 miljarder kronor/år.

 

Vinster med satsningarna

Det här är satsningar som i allt väsentligt ger avkastning för framtida generationer. De summerar till cirka 120 miljarder kronor (3 procent av BNP) och bör täckas av statliga lån enligt Edin.

100 000 fler i offentlig sektor

Dessa satsningar ger starka positiva effekter i statens ekonomi, (cirka 80 miljarder kronor) som i sin tur kan användas för offentlig konsumtion – i första hand sjukvård och äldreomsorg. Det skapar utrymme för mer än 100000 fler anställda i offentlig sektor.

 

En längre intervju med P-O Edin kommer att publiceras längre fram.

Dela artikeln

2 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Mårten Fjällström
    26 april 21:36

    Bra intervju.

    Jag reagerar på att han lägger skulden för arbetslösheten på det finansiella sparandet. Han nämnde inget om NAIRU och riksbankens roll i att upprätthålla arbetslösheten?

  2. Jonas Karlsson
    28 april 00:06

    Han nämner NAIRU i rapporten men gör inget stort nummer av den, iaf inte uttrycklingen. Dock, det påpekas att det så kallade arbetsmarknadsgapet enligt Konjunkturinstitutet har varit i genomsnitt minus 1,8 procent sedan 1992. Alltså arbetslösheten har varit 1,8 procent högre än NAIRU (eller som uttrycks i rapporten faktisk sysselsättning minus potentiell). Men finansiella sparandet har enligt Edin 94 procent förklaringsvärde om kollar på hushållens och icke-finansiella företagens finansiella sparande och plottar mot arbetslösheten.