Deltagande media
SÖNDAG 21 OKTOBER 2018
Kolumn
2016-10-01

Med yttrandefriheten som slagträ mot dem som protesterar

Vissa debatter är jobbiga att ge sig in i. Ibland för att perspektiven är så förvridna att det blir tröttsamt, ibland för att man på förhand vet att det blir tidsödande att följa upp kommentarerna. Ibland ger man sig in i en debatt så sent att frågan börjar kännas passé. Men vissa frågor är ändå av sådan principiell vikt att det känns nödvändigt att säga några ord om dem. Debatten om bokmässan är en sådan.

Ni känner till historien: Den högerextrema tidningen Nya tider fick först ja att delta på bokmässan. Sedan nej, vilket så småningom ändrades igen till ett ja.

Från diverse vänsterfolk har en rad märkliga utspel gjorts runt bokmässan. Åsa Linderborg hävdar att ”debatten om bokmässan visade tydligt på yttrandefrihetens alltmer underordnade ställning”.

Bloggaren Knut Lindelöf går till attack mot bloggkollegan Anders Svensson och kallar honom odemokratisk eftersom han inte vill ge nassarna några ”andra kanaler än de som de själva äger och kontrollerar.”

Lindelöf menar vidare att Henrik Arnstad som är emot att nazister ska delta på bokmässan i praktiken blir antidemokrat och Vavra Suk demokratiförsvarare.

Förvirringen om begreppen demokrati och yttrandefrihet tycks total. Men som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skriver på sin sajt http://www.sakerhetspolitik.se:

Yttrandefriheten regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar alltid om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.

Yttrandefriheten handlar om att envar ska garanteras rätten att säga sin mening utan statlig repression. Yttrandefrihetsgrundlagen statuerar INTE att privata arrangörer måste bereda plats åt nazister. Den har heller aldrig varit menad att göra det.

En självklar komponent för yttrandefriheten är däremot att staten ska garantera att alla medborgare ska kunna uttrycka sina åsikter (i nom lagens gränser med allt vad gäller hets mot folkgrupp, förtal osv) utan risk om hot och våld. Denna grundkomponent tycks däremot ofta glömmas bort idag.

Envar har givetvis rätt att tycka och yttra vad den vill i frågan huru vida nazister ska bjudas på en plattform på bokmässan, i mysiga TV-intervjuer etcetera. Men sakfrågan har absolut ingenting med yttrandefrihet att göra. Hur många gånger har vi inte själva blivit nekade tillträde till exempelvis DN Debatt?

Självklart kan man hävda att det är en bättre strategi att tiga still och hoppas att nassarna ska få mindre uppmärksamhet om det inte blir några protester. Eller är man så orolig att protesterna mot nazisterna ska ska göra att fler blir nazister, att man därför tar till sitt högsta tonläge och skriker att det handlar om yttrandefrihet och demokrati. Och kanske passar man på att slänga in att identitetspolitiken är roten till att den rasistiska rörelsen växt och att tillåta Nya tider på bokmässan skulle vara en bra början för att göra upp med identitetspolitiken och börja adressera de underliggande problemen.

Men vänner, beakta då detta:

1. Gör inte nazisters deltagande på bokmässan till en fråga om yttrandefrihet, för det är det inte. Förutom att ofrivilligt stämma upp i en kör med extremhögern som dirigent, förstör ni för dem i vänstern som har en annan uppfattning om taktik. Det är fult och kontraproduktivt. Låt oss gärna tala strategi och taktik, men låt oss då tala ärligt.

2. Nazism, rasism och högerpopulismen kommer inte försvinna utan kamp. Det är fantasier. Var därför glada över den proteströrelse som finns och uppmunta den istället för att sticka knivar i dess rygg. De människor som protesterar idag är några av de mest engagerade samhällsmedborgarna och kommer med stor sannolikhet vara en stor del i en framtida positiv samhällsförändring.

3. Normaliseringen av rasismen är ett faktum. Det som var otänkbart 2010 är tänkbart idag. Den ändrade asylpolitiken och Moderaternas öppnade dörr för Sverigedemokraterna symboliserar det bäst. Att ivrigt argumentera för nazisters tillgång till fler plattformar är en usel strategi. Bokmässa, okritiska TV-intervjuer, fördömande av alla de upprörda människor som motsäger sig detta. Nyfiken undrar jag: Vad är nästa steg? Kanske menar ni att det är dags att bjuda in nazister till skolorna så de får informera eleverna? I yttrandefrihetens namn såklart...

Nej, det här är en dålig utveckling. Bättre än att rikta udden mot dem som protesterar vore att vi själva börjar kämpa för att sätta agendan.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.