Deltagande media
MÅNDAG 25 JUNI 2018
Utrikes
2016-10-28

Två fartyg i Östersjön och Rysslands militära styrka

Ännu en gång har svensk press och Natoanhängarna gått i spinn. Två ryska fartyg har gått in i Östersjön! Oj då - till hemmahamnen Kaliningrad? Så chockerande! Dessa relativt små fartyg förändrar inte styrkebalansen i Östersjön.

De missiler som finns ombord kan ha en lång räckvidd, men det har även existerande landbaserade missiler. Korvetterna Zeljonyj Dol och Serpuchov, av Buyan-M-typ, sjösattes i St Petersburg i april 2015. De kom nyligen tillbaka från tjänstgöring i Medelhavet. Korvetternas deplacement är 949 ton dvs. ungefär en femtiondel av en stor kryssare eller en hundradel av ett hangarfartyg. Ändå spekulerar personer, som borde veta bättre, om Putins avsikter.

Om man tar sig en titt på maktbalansen kring Östersjön finner man att Ryssland satsar 70 miljarder dollar på sin militär och de länder som är med i eller har intimt samarbete med Nato och har kust vid Östersjön satsar 61 miljarder dollar. När det gäller kärnvapen som ingår i spelet mellan USA och Ryssland är det naturligtvis ingen balans kring Östersjön.

Om det skulle bli öppen strid mellan Ryssland och något Natoland runt Östersjön kommer hela Nato att dras in.  Det är därför mer rimligt att jämföra styrkeförhållandena mellan dessa två parter än att bara se hur det ser ut runt Östersjön.

Jämförelse mellan de tio Natoländer som har störst militärutgifter och Ryssland

Budget och olika vapengrupper m.m.

Ryssland i procent av Nato10

Militär budget

8

Tanks

112

Hangarfartyg

7

Stora krigsfartyg

20

Medelstora krigsfartyg

38

Ubåtar

50

Stridsflygplan

24

Attackhelikoptrar

20

Kärnvapen

101

. varav utplacerade

77

Militära satelliter

48

Militära baser utanför USA respektive Ryssland

Mindre än en procent

 Huvuddelen av uppgifterna i tabellen är tagna från en artikel på Wikileaks som baseras på trovärdiga källor (hela Wikileaks artikel innehåller 181 källor).  Uppgifterna om Kärnvapen har tagits från SIPRI Yearbook 2016, en källa som sällan ifrågasätts.   Bedömningen om militära baser bygger jag på att USA har minst 700 baser utanför sitt eget land och Ryssland har någon/några enstaka. I kategorin Stora krigsfartyg ingår Jagare och Kryssare. I kategorin Medelstora krigsfartyg ingår Fregatter, Korvetter och Amfibiefartyg (huvudsakligen landstigningsfartyg). Transportfartyg och flygplan för transport m.m. ingår inte.

När det gäller tanks har Ryssland fler än Nato10, men om övriga Natoländer inkluderas är det Nato som har flest. Faktiskt utplacerade kärnvapenstridsspetsar är viktigare än antalet som ligger i lager. En större del av USAs är dessutom placerade på ubåtar som är svåra att upptäcka. Det är USAs många baser runt om i världen som gör att de kan placera ut sina ubåtar långt bort och utan att tappa kontakten med kommandot i USA. Alla USAs ubåtar drivs med atomkraft, men bara två av tre bland de ryska. I alla andra avseenden har Ryssland mindre, eller betydligt mindre, slagkraft än Nato-10. Ryssland har inte ett betydande övertag på något av de listade områdena.

Generellt har Nato modernare materiel, men det finns exempel på moderna mycket avancerade enheter i det ryska försvaret, t.ex. tanks och attackflygplan. Antalet personer som är i aktiv militär tjänst är större i USA än i Ryssland. Natoländerna har en sammanlagd befolkning på ungefär 900 miljoner och Ryssland runt 140 dvs mindre än en sjättedel.

Ryssland kan försvara sig och en attack mot Ryssland skulle bli förödande för den som attackerar och för många andra, men Ryssland har å andra sidan ingen chans att föra ett framgångsrikt krig mot Nato. Den stora faran ligger i att makthavare i USA skulle kunna få för sig att landet har en förstaslagsförmåga mot Ryssland och försöka slå till. Då kan vi hälsa hem för det är med mycket stor sannolikhet fel. Vi kan nog hälsa hem även om det eventuellt skulle vara sant.

Hysterin kring två relativt små fartyg som återgått till Östersjön är lätt att förstå ur propagandasynpunkt, men är uppenbart dåligt motiverad!

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.