Deltagande media
TORSDAG 21 FEBRUARI 2019
Utrikes
2019-02-06

Öppet brev till Inger Österdahl om Folkrätt

Öppet brev till Inger Österdahl om Folkrätt

Den viktiga frågan om Folkrätt har aktualiserats av USA:s hot om att använda militära medel mot Venezuela och diverse regeringars ställningstagande för en motståndare till landets valde president. Så här stod det i Aftonbladet:

”Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, säger att resonemanget står för en traditionell syn på folkrätten, enligt vilket omvärlden inte har något att göra med förhållandena inne i ett land. Själv står hon för en annan syn, där landets anslutning till olika människorättskonventioner ger omvärlden rätt att reagera.” (Aftonbladet 4/2 2019)

Om detta inte är en korrekt beskrivning av vad du sagt till Aftonbladet kan du väl klargöra det

Visst har de rätt att reagera. Många länder har kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Israel, Myanmar m.fl. länder och även tagit upp det i FN, vilket är helt i sin ordning. Däremot kan man fråga sig med vilken rätt ett lands regering ska tala om vem som ska regera i ett annat land som det handlar om nu? USA:s policy om ”Assad måste bort”, som upprepats av många andra länders regeringar, är ett tidigare misslyckat exempel. I FN representeras Syrien fortfarande av den regering som leds av Bashar al-Assad.

Om FN-stadgan är den folkrättsliga grunden för relationen mellan länder, blir det konstigt att tala om en annan syn. Vad grundar du din syn på? Vilka människorättskonventioner? Vad avses med omvärlden i det här sammanhanget? Enskilda länder eller FN:s säkerhetsråd? Eller ”världssamfundet” dvs USA och några allierade? Vad avser du med ”reagera” i relation till det som just nu är aktuellt, nämligen att USA hotat att använda militär mot Venezuela och att USA och diverse länder (inte FN) hävdar att den valde presidenten inte längre är president?

Artikel 2 punkt 3 i FN-stadgan är fundamental. I all enkelhet innebär den att användande av våld och hot om våld mellan nationer är förbjudet. De enda undantagen är självförsvar (Artikel 51) och insatser som sker efter beslut av FN:s Säkerhetsråd (Kapitel 7 Artikel 39-). FN-stadgan står över enskilda länders lagar vad avser relationer mellan länder.

Det har förts en diskussion under lång tid i och runt FN kring frågan om skyldighet att skydda människor mot folkmord och andra hemskheter (R2P). Den diskussionen ledde till att FN:s medlemsländer 2005 enades om en formulering. Isom i korthet innebär att varje lands regering är skyldig att skydda befolkningen i sitt land. Ett land som har svårt att klara den uppgiften har rätt att begära hjälp av andra länder och dessa uppmanas att hjälpa till. Om ett lands regering, med eller utan hjälp, inte lyckas skydda sin befolkning kan frågan hanteras på global nivå. Militära och andra insatser kan då beslutas av FN:s Säkerhetsråd. Det innebär att R2P-frågor ska hanteras ungefär som konflikter mellan länder. Beslutet 2005, som inte är lag, innebär ett hävdande av nationers suveränitet i den form de uttrycks i FN-stadgan. 

Den regering som representerar Syrien i FN bad Ryssland om hjälp att skydda sin befolkning. Syrien härjades av terrorister och landet hade också utsatts för flygbombning av USA, Israel och några till västländer som inte riktats mot terrorister. Säkerhetsrådet har gett klartecken för bekämpning av ISIL, Al Nusra och till dem anknutna terrorister i Syrien. Rysslands insats genomfördes således i enlighet med R2P och rätten till utvidgat självförsvar. Flyktingströmmen nådde sin högsta nivå månaden innan Ryssland gick in med flygstöd och nu återvänder många flyktingar.

I Aftonbladet står det också: 

"Stödet för Guaidó, åtminstone på ytan, baserar sig på att det inte finns stöd för presidenten (Maduro) och att det senaste valet var rättsvidrigt.

Det finns uppenbarligen ett omfattande stöd för Nicolas Maduro, dvs nationen är splittrad. Jag undrar på vilken grund du påstår att valet var rättsvidrigt?

Jag ser fram emot att få svar på mina frågor. Den förklarande texten är riktad till andra läsare.

Lars Drake

https://www.aftonbladet.se/a/9m7GqM?fbclid=IwAR0kEuUWKESbqrYBbfKB23kkFo3ru3uEnt02EbIhbRsY4r6a2oUxd-WO_5Q

 

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.