Deltagande media
MÅNDAG 25 MARS 2019
Kolumn
2019-02-13

En skrämmande uppvisning

Jag har nu haft ”nöjet” att lyssna på den utrikespolitiska debatten i Riksdagen. Om inte världsläget har givit upphov till en smärre depression så är det bara att lyssna sig igenom en sådan föreställning. Insikten om vad utrikespolitik handlar saknades nästan helt. Den politik Margot Wallström presenterade var bra i vissa avseenden, men riktigt dålig i andra. Företrädare som Apartheidvännen Lars Adaktusson och några till demagoger på högerkanten gjorde dock att Wallström i jämförelse framstod som en rätt klok och trovärdig person.

Utrikespolitik borde handla om relationer mellan stater. FN-stadgan slår fast att stater är suveräna och att inget land har rätt att angripa ett annat land militärt eller ens hota att göra det. Det var bara Håkan Svenneling från Vänsterpartiet som tydligt markerade mot USA:s nyligen framförda militära hot mot Venezuela. Det var bara han som tydligt deklarerade att det inte är Sveriges sak att bestämma vem som ska vara president i Venezuela och uppmanade till dialog. Övriga partier var eniga om att Sverige skulle uttala sitt stöd för en självutnämnd ”president”. Kunskaper om Venezuelas konstitution visade sig vara undermålig i Riksdagen. Det är ju tur att det är färre länder i världen som ställt sig bakom den självutnämnde än, som i likhet med FN, fortsatt stöder den president som valdes 2018.

Det rådde en bred enighet i Riksdagen om kritik mot Ryssland avseende Krim m.m. I det sammanhanget framfördes grova förvrängningar och rena lögner. Tongångarna skilde sig dock åt mellan partierna där några t.o.m. såg Ryssland som ett hot mot Sverige. Inget av partierna kom med någon skarp kritik mot USA som under de senaste 20 åren krigat mot Jugoslavien (Kosovokriget), Afghanistan, Irak, Libyen och Syrien, i allians med andra västländer. Fanns det FN-mandat för dessa krig? Nej, men det fanns FN-stöd för skydd av civila och flygförbud i Libyen. Att EU och därmed Sverige ska fortsätta med sanktioner mot Ryssland råder bred enighet om i den svenska Riksdagen, men sanktioner mot världens mest aktiva flygbombare, USA, fördes inte ens på tal i dagens debatt. Och inte tidigare heller. Sverige avstår från att komma med berättigad kritik mot dessa grova brott men satsar på nära samarbete med förövarna!

Regeringens stora flaggskepp om vilket alla partier hade något positivt att säga, demokratisering i ANDRA länder, kan vara bra om det genomförs med respekt för dessa staters suveränitet. Kritik om brott mot mänskliga rättigheter kan framföras direkt och via FN, men aktiviteter i andra länder måste genomföras i samarbete med respektive lands regering och statsorgan. Återigen var det Håkan Svenneling som kom med ett klokt inlägg. Dagens oerhörda ojämlikhet ligger bakom många konflikter och klimathotet. Detta är fundamentalt. Därför bör stor vikt läggas på en politik som gör världen mer rättvis. Demokrati har bättre förutsättningar i en jämlik värld, liksom miljö och fred.

Den USA-baserade, allt annat än objektiva, organisationen Freedom House som klassar länder efter hur fria de är citerades flitigt av mörkermännen till höger. Alliansfriheten lovordades av Margot Wallström som samtidigt betonade hur nära vi samarbetar med NATO. Ska man skratta eller gråta?

En tragisk tillställning blir tyvärr helhetsintrycket av dagens debatt.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.