Deltagande media
TORSDAG 13 AUGUSTI 2020
Utrikes
2020-04-07

Uppföljning av mitt öppna brev till FOI

 

 

Svaret och FOI:s roll i det svenska systemet

 

De frågor som ingår i mitt öppna brev handlar om hur ensidiga analyser Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) genomför. (http://www.synapze.se/?link=article&key=17259) Mina frågor ”besvarades” på detta sätt:

 

”Hej Lars,
Tack för ditt brev.
FOI är en uppdragsfinansierad myndighet, läs mer om vår verksamhet här https://www.foi.se/om-foi.html
Våra uppdrags projektresultat redovisas i olika typer av publikationer som genomgår fastställd granskning före publicering.
Vi kan konstatera att samtliga av dig omfrågade publikationer är godkända enligt fastställd rutin.
FOI har utöver det inte något att tillägga kring innehållet i ditt mail.
Enligt uppdrag,
Vänliga hälsningar  
Maria Hugosson Bygge
Kommunikationsenheten

Av mina 10 frågor har INGEN besvarats! Otroligt svagt! Detta ger anledning att gå vidare i granskningen av FOI.

De publikationer jag kritiserat och ställt frågor om ” är godkända enligt fastställd rutin”. Det var naturligtvis inte det jag frågade om. Jag utgår ifrån att det finns någon typ av intern granskning innan en rapport publiceras av en myndighet. Jag har jobbat inom svenska myndigheter i ca 13 år. Anser FOI att de inte finns anledning att diskutera kvalitet och slutsatser eftersom rapporterna redan är godkända?

Den andra formuleringen som bör ifrågasättas är det om att ”FOI är en uppdragsfinansierad myndighet”. Att lyfta detta men inte svara på mina frågor antyder att diskussion om innehåll bara behöver föras med beställaren. Det kan också tolkas som om uppdragen bara bör granskas var och en separat. Så är det inte, FOI:s rapporter kan och bör granskas tillsammans för att visa vilken allmän tendens det finns i rapporter från en av de svenska myndigheterna.

I FOI:s årsredovisning för år 2019 kan man läsa följande:

”FOI ska bedriva forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete för totalförsvaret och till stöd för nedrustning, icke-spridning och internationell säkerhet. Myndigheten får även i övrigt bedriva forskning, metod- och teknikutveckling samt utredningsarbete. Verksamheten ska bedrivas med beaktande av krav på integritet, relevans och vetenskaplig kvalitet. …” https://www.foi.se/download/18.46c3b221170ccb3336f122/1584974839280/FOI-Arsredovisning-2019-med-bilagor.pdf

 Jag återkommer senare till den sista meningen.

”Totalförsvarets forskningsinstitut ska, i likhet med övriga försvarsmyndigheter, i all verksamhet prioritera genomförandet av den försvarspolitiska inriktningen i enlighet med propositionen.” Ur Regleringsbrev för FOI för år 2019. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=19770 

Detta, som syftar på det försvarspolitiska beslutet 2015, kan ses som en ideologisk ram för FOI. Om något som publiceras på allvarligt sätt skulle avvika från det som Försvarsdepartementet/Regeringen vill se kan myndighetens Generaldirektör avsätts omedelbart. En ny GD kan omplacera skribenten och den som godkänt aktuell rapport om så anses lämpligt. Ordningen är därmed återställd. Det är sällan det går så långt eftersom de som jobbar i systemet vet vad som gäller.

FOI ska således ” bedriva forskning … för totalförsvaret” på uppdrag av Regeringen, men beställaren av enskilda studier ska betala. Beställarna är ekonomiskt sett till 94% sådana som belastar den svenska statsbudgeten. Därför är det svagt av FOI att gömma sig bakom det faktum att verksamheten eller projekten bedrivs baserat på beställningar.

Är det styrningen från Försvarsdepartementet eller skrivningar i den försvarspolitiska propositionen (som bygger på Försvarsberedningens analyser) som tvingar FOI att ta fram ensidiga rapporter (beslutsunderlag till politiker och allmänheten) eller är det grundat på bedömningar inom FOI? Jag fick inget svar på mina frågor så det är ännu oklart vilket som, enligt FOI, ligger bakom.

De uppenbara bristerna i vetenskaplighet i några av de rapporter som publicerats har påvisats i mitt öppna brev. FOI bryter därmed mot den instruktion som gäller för myndigheten. Nämligen mot denna formulering: ”Verksamheten ska bedrivas med beaktande av krav på integritet, relevans och vetenskaplig kvalitet.”

Integritet i relation till vad eller vem? USA; Ryssland; Nato? Särintressen i Sverige? Politisk styrning från Försvarsdepartementet? Det kan ju knappast avse integritet i förhållande till ideologiska låsningar som kan finnas i den försvarspolitiska propositionen som ska vara verksamhetens utgångspunkt.

Hur kan man, på ett sätt som ger förutsättningar för totalförsvaret att agera under olika villkor i framtiden ” bedriva forskning, … samt utredningsarbete för totalförsvaret” om man gör så ensidiga analyser som jag påvisat i mitt öppna brev?

Hur kan man ”bedriva forskning, … samt utredningsarbete … till stöd för …  internationell säkerhet” om man inte tar upp USA:s alla brott mot internationell lag och därmed hot mot freden?

Slutsatsen blir att myndigheten inte sköter sitt uppdrag enligt gällande instruktion.

En myndighet som har forskning i sitt namn och till 94 procent finansieras över statsbudgeten har ett ansvar för vad den gör långt utöver redovisning till beställarna av olika projekt och till Försvarsdepartementet som det sorterar under. FOI bör även klara av att svara på frågor från allmänheten. Forskning i myndighetsnamnet ger också en viss status som inte ska missbrukas genom att ge ut rapporter med svagt underbyggda slutsatser.

 

Några sökningar i FOI:s databas

Ett annat sätt att analysera ensidighet är att söka brett i den databas som FOI ställt till förfogande för allmänheten genom sökfunktionen på sin hemsida. Jag har gjort flera sökningar på ord som skulle kunna visa hur olikartat olika internationella aktörer behandlats i FOI:s skrifter. Genomgången är som helhet mycket talande när det gäller ensidighet i FOI:s analyser. Förekomst av sökorden i årsberättelser har inte tagits med eftersom de i stort sett alltid är dubbleringar av det som finns i andra publikationer.

Flygbombning   0

USA och allierade har flygbombat i flera länder de senaste decennierna, oftast utan stöd i internationell lag. Ryssland har gjort det i Syrien som en del av det landets självförsvar.

Bombflyg

1 Indiens kapacitet, 1 betydelsen av artificiell intelligens, 1 historiskt (1937). Inget om t.ex. USA:s Natos eller andra Natoländers illegala bombning i Jugoslavien (Kosovo), Afghanistan, Irak, Libyen eller Syrien. Ordet har inte heller använts i kommentarer om andra krig där insatserna varit i självförsvar (inklusive utvidgat självförsvar).

Bombningar

1 Sudan/Sydsudan (flyg), 1 Jemen (flyg), 3 exempel som inte handlar om flygbombning i modern tid (varav 2 terrorattentat, 1 säker tillgång på olja kommentar om bombning i spanska inbördeskriget).

Drönarattacker

1 insatser mot Daesh-medlemmar i Libyen. Om det som påstås är efter nationellt beslut handlar det om legala insatser mot en grupp som är terrorklassad av Säkerhetsrådet. Det finns tydligen inget skrivet i FOI:s databas om USA:s omfattande program för avrättning av personer i länder som inte godkänt insatsen eller där det inte riktats mot grupper som Säkerhetsrådet terrorklassat. Därmed har FOI inte heller berört hur många som dött i attackerna som inte var mål utan bara råkade vara på fel plats. Tolkningen kan vara att FOI inte ser USA:s mördande i andra länder med drönare som ett problem

FN-stadga(n)

1 ”Saudiarabien …. en inflytelserik aktör i FN-systemet, 1 tillämpning på cyberdomänen.

Våldsförbud   0

Suveränitet

2 svensk suveränitet, 1 Arktis (”ändrade suveränitetsförhållanden”). Inget om alla nationers rätt till suveränitet vilket enligt FN-stadgan är grunden för relationer mellan stater.

Illegal (med syftning på militär relation mellan stater)

1 annektering av Krim (plus flera källor om brottslighet i Sverige som inte är relevanta här). Det enda som hittats när det gäller koppling till krig/militära insatser och dylikt mellan stater är Krim. Irakkriget och andra redan nämnda anfall på andra stater har således inte av FOI klassats som illegala. Finns det något mer uppenbart brott mot internationell lag under de senaste 20 åren än Irakkriget?

Folkrättsbrott   0

Det finns ju en uppsjö av exempel som kunde ha nämnts med koppling till det sökordet.

Folkrätt

1 cyberdomänen, 1 folkrättslig analys avseende Afrika, 1 autonoma vapen, 1 Mellanöstern (otydlig syftning angående eventuellt svenskt stöd till Frankrike), 1 2015 års försvarsbeslut om svensk uppslutning bakom folkrätten. De avgörande frågorna om hur olika stater under senaste decennierna agerat med avseende på folkrätten lyser dock med sin frånvaro.

Engagemang

4 USA, 1 Tyskland, 1 Storbritannien, 1 Natoländer, 1 Ryssland, 1 Indien, 1 allmänt om stater i relation till FN, 1 Tchad, 1 Malis grannländer, 1 al-Shabab, 1 Representanthuset i Libyen.  Användning som är kopplad till svenskt agerande eller FOI internt har inte tagits med. Observera att engagemang syftar på Natoländer sammanlagt 7 gånger och Ryssland 1 gång. FOI tycks väsentligen uppfatta det som ett positivt eller neutralt ord. En vanlig förekomst är i samband med USA m.fl. länders insatser i Mellanöstern, kanske för att slippa använda det obehagliga ordet folkrättsbrott. Rysslands engagemang syftar på östra Ukraina och Syrien och beskrivs i tydligt negativ ton.

Det är allvarligt om analytiker som ska ta fram välgrundade (verklighetsförankrade) underlag för kloka beslut väljer att lägga fram sånt som bekräftar existerande uppfattningar (förutfattade meningar) och undviker viktiga fakta som pekar åt annat håll. Det kan jämföras med att ett företag i sin analys av marknadsförutsättningar bara tar med det som pekar på stora möjligheter och utelämnar analys av hinder eller hot.

USA, Nato och EU skildras med få undantag på ett positivt sätt och viktiga förhållanden som skulle ge en annan bild förträngs/utelämnas. Motsatsen gäller Ryssland och Kina. Kritiska synpunkter har dock framförts om en del västallierade länder som Saudiarabien och Turkiet.

 

Avslutande resonemang

Vad är orsak och verkan eller är det flera olika organisationer som ömsesidigt påverkar varandra. Tjänstemän tar fram underlag som politiker använder för att slå fast en politisk linje vilket sedan är styrande för vad tjänstemän kan/vill/vågar presentera. Det kanske börjar med en bestämd vilja att vara i samma läger som USA eller annorlunda uttryckt värnande om ”den transatlantiska länken”. Grupptrycket (rädslan för att avvika) eller grupptänkandet (internaliserandet av omvärldsbilden) bidrar säkert till den konformism som har identifierats bland säkerhetspolitiska tjänstemän i Sverige. Hur det än förhåller sig med orsakssambanden är det ett system som bekräftar sig självt.

Ett exempel på uttalanden som kan ha påverkat myndigheterna är Försvarsminister Peter Hultqvists tal i USA 2017. Det är nog det mest ensidiga tal som en svensk minister hållit de senaste decennierna när det gäller uppslutning bakom USA (jag har i och för sig inte läst alla tal som Carl Bildt hållit så säker kan jag inte vara). Likheterna med de svagheter i analysen som påvisats i denna artikel och i mitt öppna brev är påtagliga (http://www.synapze.se/?link=article&key=16660). Det är dock inte klart vad som är ägget och hönan i sammanhanget. Vem har tagit fram/bidragit till underlaget för ministerns tal?

De policyanalyser som publiceras av FOI har i huvudsak gjorts av personer med utbildning i statsvetenskap. Andra utbildningar som förekommer är t.ex. nationalekonomi, företagsekonomi och juridik. FOI:s policyanalyser är exempel på dålig tillämpning av samhällsvetenskap. Det kan bero på att det är svårt att vara objektiv när man studerar system man själv är en del av. Det är mycket troligt att FOI:s studier av tekniska aspekter på försvarssystem är betydligt bättre eftersom det är lättare att skilja på fakta och åsikt inom sådana områden.

SÄPO, som också sysslar med säkerhetsrelaterade analyser, har i flera årsrapporter presenterat slutsatser som väsentligen liknar dem som FOI presenterat. Skillnaden är att SÄPO inte anger bevis/källor som de bygger på vilket innebär att dess slutsatser är svårare att granska. Det finns goda skäl att misstänka att SÄPO som en följd av politisk styrning eller ideologisk blockering är lika ensidiga i sitt sätt att analysera som FOI. Trovärdigheten blir därefter.

SÄPO har t.ex. tagit förekomst av artiklar i rysk press som är kritiska mot Sverige som bevis för, eller tecken på, att Ryssland försökt påverka svensk politik. SÄPO har inte dragit motsvarande slutsats om Tyskland, Danmark, Storbritannien, USA och flera andra länder, trots att liknande kritik framförts i dessa länders medier. Beror det på bristande förståelse av hur vår omvärld fungerar eller ovilja att leta efter fel i andra länder än Ryssland?

Jag hade inte tänkt ta upp Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i denna artikel, men här finns det en intressant koppling som kan förklara det som SÄPO syftar på.  MSB har bedömt att dessa fyra narrativ (berättelser, verklighetsbilder) sprids från rysk sida: Sverige

  • ”- är ett land i förfall, där lag och ordning inte upprätthålls.
  • - är ett moraliskt dekadent och sekulärt samhälle.
  • - styrs av USA och är hemlig medlem i Nato.
  • - svenskar är russofober och alla investeringar i försvarssektorn är baserade på påhittade hot från Ryssland. " (från SVTs hemsida)

2019 mailade jag en fråga till MSB om vad detta grundades på och om det fanns artiklar eller citat som visar att sammanfattningen har täckning i verkligheten. I svaret från MSB sägs följande: ”De narrativ om Sverige, som återges i den artikel som du hänvisar till, utgör myndighetens sammanfattning av hur Sverige och svenska förhållanden beskrivs i olika ryskspråkiga medier.” (http://www.synapze.se/?link=article&key=17083) Det kom däremot inga länkar till artiklar eller annat stöd för att sammanfattningen var en rimlig beskrivning. Sannolikt är det bedömningar eller gissningar av detta slag som SÄPO utgår ifrån. Kopplingen till den politiska ledningen i Ryssland har inte påvisats.

SÄPO kritiserar Ryssland, men nämner inte det intima samarbetet mellan Försvarets Radioanstalt (FRA) och USA:s National Security Agency (NSA) eller svensk signalspaning nära Rysslands Östersjökust. Jag tar för givet att ett stort antal länder spionerar på andra länder. SÄPO lyfter fram spionage från Ryssland och Kina, men nämner bara i allmänna ordalag att ett femtontal länder har underrättelseofficerare i Sverige. En del av dem behöver inte anstränga sig. De behöver ,bara fråga lämpliga högre tjänstemän, eller? USA, Sverige och ett flertal andra länder har en policy för psyops-operationer och även särskilda organisationer för sådana insatser. Varför tas inte sådant som kan ge en mer balanserad bild, upp i SÄPO:s årsrapporter?

Statsfinansierade (ca 70 %) Folk och Försvar har inte samma roll i att ta fram beslutsunderlag utan är mer en organisation som torgför de budskap som tas fram av FOI, SÄPO och andra försvarsanknutna organisationer. Folk och Försvars väl dokumenterade ensidighet är däremot ungefär densamma som nämnda organisationers

Natolobbyister, som näringslivsfinansierade Frivärld med nära kopplingar till Atlantic Council (det är värt en egen artikel), torgför liknade men måhända ännu mer ensidiga analyser. Frivärld behöver inte låtsas vara objektiv eftersom svenska staten inte (?) är en av dess finansiärer. Frivärld har haft ett organisatoriskt samband med en annan Natolobbyist, McCain Institute, om kartläggning av ryska aktiviteter. Det är dock kopplingen till Atlantic Council som är mest intressant i det här sammanhanget.

Utrikesminister Margot Wallström svarade i Sveriges Riksdag i april 2019 på en fråga från Håkan Svenneling (V) att:

”Sedan 2013 har Utrikesdepartementet givit ekonomiskt bidrag till Atlantic Council. Atlantic Council hjälper UD med långsiktiga analyser och utgör ett forum i Washington för dialog i frågor av vikt för svensk utrikespolitik, transatlantiskt samarbete och möten med experter.” https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/atlantic-council_H611425

Observera ”hjälper UD med långsiktiga analyser”. Det är tydligen enligt Regeringen värt att satsa budgetmedel på sånt som tas fram av Natolobbyist nummer ett i Washington D.C.. För mig är det en skandal att så sker. Underlaget kan sedan utnyttjas av FOI m.fl. organisationer i det svenska säkerhetspolitiska systemet. Även det lär ha bidragit till den ensidighet som noterats.

 

Slutsats

Systemet för säkerhetspolitiska analyser i Sverige lider av systemfel. En viss säkerhetsmässig bild av omvärlden finns som en startpunkt. Fiender och vänner har definierats. Politiker och tjänstemän söker sedan argument som stöder denna förutbestämda omvärldsbild. Dåliga sidor hos fiender lyfts fram och övertolkas. Militära angrepp på andra länder begångna av vännerna och andra negativa aspekter hos dem ignoreras. Resultatet blir att den ursprungliga bilden bekräftas. När analysen utnyttjas för politiska beslut kan det medföra stor fara för Sveriges säkerhet.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.