Kolumn
2020-04-17

Vilka förintelser ska Förintelsemuseet ta upp och hur?

Knut Lindelöf skrev ett intressant inlägg på sin blogg, lindelof.nu, om det Förintelsemuseum som ska inrättas i Sverige. 1  Det berör frågan om statens roll i historietolkning som tidigare behandlats på Synapze. Knuts inlägg stimulerade mig att skriva detta lilla inlägg. Jag väljer att även återpublicera min betydligt längre artikel om Forum för levande historia från 2014. 2

Detta citat från Regeringens direktiv till utredning av inrättande av ett särskilt muséum för Förintelsen (se mer i Knut Lindelöfs artikel) ser ju rätt lovande ut.

”Föreslagen inriktning måste också göra det möjligt att beskriva Förintelsen som sådan i en bred historisk kontext. För att det ska finnas förutsättningar att skildra Förintelsen och nazisternas folkmord i hela dess vidd krävs att en bred dokumentation från krigsåren och vetenskaplig kunskap från en rad discipliner kan användas i verksamheten. För att kunna diskutera orsakerna till det historiska skeendet behöver verksamheten kunna belysa och diskutera bakomliggande utvecklingslinjer i det tidiga 1900-talets samhälle av både ideologisk, sociologisk och ekonomisk art.” 3

Sannolikheten för att så kommer att ske är tyvärr mycket liten med tanke på tidigare ensidiga ageranden från svenska statens sida, t.ex. utformningen av satsningen på Forum för Levande Historia. En Synapze-artikel från 2014 som visar på ensidigheten i denna satsning återpubliceras i anslutning till denna korta artikel. 2

Redan inledningsvis i Regeringens direktiv står det att:

”Det är snart 75 år sedan Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger, Auschwitz-Birkenau, befriades.” 3

Att det var Röda Armén som stod för befrielsen nämns inte. De var hjältar då men nu finns det politiska motiv att ”glömma”. Inte heller att Sovjetunionen förlorade 27 miljoner människor i sin försvarskamp mot världshistoriens största fälttåg, av nämnda Nazityskland, dvs mer än fyra gånger så många som i det som ska avhandlas. Denna brist i beskrivningen är ingen tillfällighet.

Vi är ute på hal is om vi låterr staten fastslå vilka historiska folkmord som ska uppmärksammas och vilka som ska glömmas bort. Detsamma gäller vilka brott mot FN-stadgans våldsförbud mellan länder som ska uppmärksammas och vilka som ska glömmas bort. Detsamma gäller andra typer av inblandningar i länder som utgör hot mot dessa länders rätt till suveränitet, t.ex. sanktioner som inte beslutats av FN och som Sverige i många fall ställer upp på. I det officiella Sverige fördöms Rysslands agerande på Krim mer än USA och allierades krigande i flera länder. 4

https://www.lindelof.nu/oberoende-forintelsemuseum/

'2 http://www.synapze.se/?link=article&key=17281

3 https://www.regeringen.se/4adac5/contentassets/b1f6b70c69a242489de60608dcd27bff/ett-museum-om-forintelsen-dir.-201936.pdf

http://www.synapze.se/?link=article&key=17269

 

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.