Deltagande media
TORSDAG 13 AUGUSTI 2020
Utrikes
2020-07-27

Maria Persson Löfgrens artikel i SR om rättegången i Petrozavodsk.

I en artikel i Sveriges radio under rubriken Rysk historiker döms för sexbrott mot barn skriver SR journalisten efter att jag påpekat för henne att hon inte redovisat vad rättegångens åklagare sagt och vad domstol och dess ordförande ansett i målet. MPL förnekar dessutom att Jurij Dmitrijevs nu omhändertagna adoptivdotter kan ha advokathjälp. Hon vet inte ens namnen på dessa tre personer. Dessutom skriver hon på två ställen ” påstådda sexuella handlingar” trots att Domstolen fattat sitt beslut.

Efter mina anmärkningar skickar MPL mig sitt svar och hävdar att

”Båda parters uppfattning har redovisats: åklagarens och försvarets.”
Om åklagaren skriver MPL: ”åklagaren har begärt 15 år för påstådda sexuella handlingar med barn.”
Om Jurij Dmitrijevs försvarare skriver MPL: ”Ett brott han (Jurij Dmitrijev) förnekar med stöd av större delen av ryska och internationella människorrättsvärlden samt EU.”

 Jag svarar henne på följande sätt:

Om journalisten Maria Persson Löfgren (MPL) menar att alla parters uppfattning redovisats då är det väl meningen att vi ska få läsa vad åklagaren och försvarsadvokaten för flickan har framfört det vill säga deras egna ord? Och även vad domstolen ansåg om de bevis som åklagaren lagt fram och som ledde fram till domstolens beslut. Men här vi får inte ens veta namnen på dessa parter och ännu mindre vad de anser.

Här är det ju bara ”journalisten” MPL:s egna ord. Och MPL har ju inte ens varit närvarande under rättegången. Istället kommer MPL med ord som ”påstådda sexuella handlingar” och som om det vore en bekräftelse av sant intygande hänvisar hon till ryska oppositionella, EU och människorättsvärlden.”
Och inte får vi veta vad den åtalade Jurij Dmitrijev ansåg om domen. Inte ens detta finns med.

Är detta arbete journalistik eller en förtalskampanj? 
Så jag frågar mig själv var i denna artikel finns den oberoende och opartiske journalistens eget grundarbete, ifrågasättande och det kritiska ögat?
Kan det vara så enkelt att SVT/SR begåvats med en Maria Persson Löfgren som själv sitter inne med sanningen?
Och ska en opartisk och oberoende journalist ta ställning i detta kontroversiella ärende?

MPL skriver:
”Gulaghistorikern Jurij Dmitrijev i karelska Petrozavodsk döms till tre och ett halvt års fängelse. Straffet är betydligt kortare än det åklagaren begärt på 15 år för påstådda sexuella handlingar med barn.” 
Och sedan kommer åter igen:
”Han döms till tre och ett halvt års fångläger för ”påstådda” sexuella handlingar mot sin fosterdotter, när hon var under 12 år.”

Domstolen i Petrozavodsk fann den anklagade Jurij Dmitrijev skyldig till Ryska Federationens Brottsbalk § 132 ”Våldshandlingar (övergrepp) av sexuell karaktär”. Där står inget om ”påstådda sexuella handlingar”.

För det första.
Rättegången fördes som MPL själv skriver ”bak lykta dörrar”.
MPL har alltså inte varit närvarande under rättegången.
Trots detta skriver MPL om ”påstådda” sexuella handlingar med barn. Sedan när började domstolar att fatta påstådda domar? Jag kan inte någonstans se i MPL:s artikel några bevis på vad MPL grundar dessa sina påståenden?

Borde inte MPL i så fall som samvetsgrann svensk genast ha vänt dig till Memorials försvarsadvokat Viktor Anufijev eller någon av domstolens representanter och påpeka att domslutet måste överklagas?
Vems domstolstolkning är det då MPL presenterar för svenska läsare?

Är det inte MPL:s egen?  Eller är det möjligen försvarsadvokaten Viktor Anufrijev och organisationen Memorials ord? MPL nämner inte med ett enda ord att organisationen Memorials verksamhet finns i mer än 40 talet städer i Ryssland och finansieras från utlandet bl.a. av USA:s Kongress, Open Society, EU, västambassader i Moskva och att organisationen stämplats som utländsk agent.

För det andra:
MPL skriver ”Gulaghistorikern Jurij Dmitrijev”.

Vad jag själv läst i rysk press (Lenta.ru 20200722) saknar Jurij Dmitrijev eftergymnasial utbildning. Han lär ha påbörjat en utbildning i dåvarande Leningrad som läkare-assistent ("feldsjer) en utbildning han aldrig slutförde. Vad han då har arbetat med innan han med började undersöka (1997) offer från Stalintidens repression i Karelen? Jurij Dmitrijev borde har väl en bakgrund, en biografi, eller ett CV ? Saknar detta värde för läsaren, MPL?
Jag frågde mig själv vad har han för grundkunskaper för att ikläda sig titeln Historiker?


”En historiker är en person som studerar mänsklighetens förflutna genom att granska och analysera framförallt äldre texter, och har en akademisk examen i den vetenskapliga disciplinen historia. Historiker har mycket gemensamt med arkeologer och arkivarier, men skiljer sig samtidigt distinkt från dem.”(Wikipedia)
Det verkar tydligen på samma vis som att när en svensk journalist rapporterat från Ryssland några gånger plötsligt får titeln Rysslandsexpert.


För det tredje: MPL skriver att ”hans dator har stulits”.
Myndigheterna säger tvärtemot att de beslagtagit datorn i hans hem i samband med utredningen.

För det fjärde: MPL skriver ”Inga av dessa foton har han spridit, utan hela tiden funnits bara på hans dator, endast läkare har fått se dem.”

Hur vet MPL det? Vem har givet henne denna information? MPL har ju inte kunnat närvara vid rättegången! Vems talan för MPL egentligen i egenskap av opartisk och oberoende SR-journalist?
MPL:s ord och resonemang låter ovanligt likt den oppositionella och utlandsfinansierade tidningen Novaja Gazetas.
Och vad har egentligen spridningen av bilderna eller inte med detta att göra. Det är väl innehavet av dem som här är av vikt?

För det femte: MPL skriver: ”Barnet ska inte intervjuas, det är ett offer i det här också, mormodern, som tidigare inte velat veta av sitt barnbarn har inte ställt upp på intervjuer i några medier. Det vet jag eftersom jag varit i Petrozavodsk och försökt nå henne. ”Och för tydlighetens skull barnet har ingen försvarsadvokat, det är åklagaren som driver fallet.”

Jag får intrycket att MPL fullständigt saknar elementär juridisk allmänkunskap eller bara rådfrågat någon av hennes likasinnade kollegor på SVT/SR.

Den svenska Brottsoffermyndigheten skriver nämligen så här:
”En drabbad part exempelvis offret kan begära advokathjälp i form av ett målsägarbiträde.”
”Ett barn som har utsatts för ett brott kan ha rätt till extra juridisk hjälp av en särskild företrädare. Det är ofta en advokat eller en biträdande jurist. ... Företrädaren ska ta till vara barnets rättigheter under förundersökning och rättegång.”
Om du har utsatts för våldsbrott, rån, sexualbrott, hatbrott eller annan grov brottslighet har du i princip alltid rätt att få hjälp av ett målsägandebiträde. Detta känner tydligen inte ”journalisten” MPL till.

Så läs gärna nedanstående länk om vad adoptivflickans advokat Igor Perov berättade i "Stolitsa na onego.ru” (2019-04-09).

Artikeln har som rubrik
”Varför pratade Dmitrijevs tidigare adopterade dotter om sexuella övergrepp?

Exklusiv intervju med Igor Perov, advokaten för Jurij Dmitrievs erkända offer, en minderårig, tidigare adoptivdotter.”
 https://stolicaonego.ru/analytics/pochemu-byvshaja-priemnaja-doch-dmitrieva-rasskazala-o-seksualnom-nasilii/

MPL kan även läsa intervjun med Karelens store konst-expert Sergej Pantelejmonovitj Sergeev. på länken https://vestikarelii.ru/social/v_slishkom_otkrovennyh_pozah_ekspert_dal_otsenku_po_delu_dmitrieva/

 För det sjätte: MPL skriver:

”Jag vet inte var du hämtar din information, men några hundratals barnpornografiska bilder på datorn har det aldrig handlat om. Han hade bilder tagna på barnet som två åring, fyraåring och sexåring i sin dator, för att dokumentera hennes fysiska utveckling. När hon kom till familjen från barnhemmet var hon undernärd och sjuklig. Dmitrijev, som själv övergavs av sina biologiska föräldrar och adopterades, vet hur viktigt det är att visa för sociala myndigheter att ett barn utvecklas på ett riktigt sätt, särskilt för fosterföräldrarna.”

Jag kan åter undra vem som har förmedlat även denna kunskap till MPL? Är det åter organisationen Memorial? Eller kan det vara Novaja Gazeta? Om så varför inte berätta det och hänvisa intresserade SR läsare med en länk till denna källa.

Den oppositionella tidningen Novaja Gazeta 20200722 beskrev samma händelse mera konkret:

”Vid den första rättegången anklagades han för nio fotografier av sin adoptivdotter, i åldern 3, 4 och 6 år, och som visade hennes yttre könsdelar. Dessa fotografier hittades på en dator bland två hundra andra "protokoll"-bilder av en naken flicka. Dmitrijev förklarade att han tog bilder av sin adopterade dotter framifrån, bakifrån och från sidorna för att kontrollera hennes fysiska utveckling och för att skydda sig från vårdnadshavarnas myndigheter - så att de inte skulle hitta på att barnet blivit slagen (det fanns ett sådant fall).”

Dmitrijev fortsätter: ”En dag på morgonen, när [min åttaåriga dotter] kom till mig och som vanligt satte sig i mitt knä, kände jag lukten av urin, och insåg att hon hade kissat på sig. Naturligtvis berörde jag trosorna med mina händer både fram och bak i könsorganen, varefter vi gick och tvättade oss. Detta hände flera gånger i veckan innan hon blev inlagd på det republikens sjukhus för nattlig enuresis, berättade Dmitrijev för utredaren.”

Är denna omsorg för en adoptivdotter och hennes hälsa ett normalt beteende av en man i 50-60 årsåldern som dessutom har två skilsmässor bakom sig?
Och varför tar en adoptivfar under flera år nakenbilder på sin adoptivdotters könsdelar och dessutom tar på hennes könsorgan. Och dessutom har 200 hundra ”protoll-bilder”på en naken flicka.
Vilken normal svensk förälder skulle bete sig på detta sätt mot sin adoptivdotter utan att misstankar uppstår?

MPL tillhör, tillsammans med organisationen Memorial, tydligen en av de personer som inte skulle se något misstänkt i dylikt förfarande?

Har MPL under sitt besök talat med flickans lek- och skolkamrater, grannar, intervjuat sociala myndigheter och lärare? Jag tar mig för pannan. Jag kan undra vad som var MPL:s egentliga syfte med besöket i landet? Av det som en journalist förväntas utföra redovisas intet i artikeln.

För det sjunde:
MPL skriver i sitt svar till mig:

”Att du talar om den ”finska ockupationen” av Karelen visar på stora historieluckor hos dig. Läs på är mitt råd. Anser du att Sverige ockuperade Finland också eller ?! Och vad ska vi säga om Ingermanländarna eller om Novgorod?”

”Det är rysk retorik (från en fd kulturminister och två historiker) att det skulle finnas offer från ”finska koncentrationsläger” i Karelen, men vid ryska utgrävningar för att bevisa det har hittats kvarlevor av fem människor, vars identitet inte fastställts.”

Detta förvirrade svar från MPL förstärker mitt intryck av att SR-journalisten inte tycks ha alla hästar hemma. Tyvärr.

MPL anser tydligen att det svenskstödda fascistiska Finland under åren 1941-1944 inte alls ockuperade stora delar av Karelen. MPL har inte hört tals om Lapporörelsen, skyddskårer och svenska och finska WaffenSS bataljoner? Bataljoner vars ”hjältedåd” finns i utförda i Polen och ända nere i dagens Ukraina.
Jag trodde att kunskapen av Finlands dröm om ett Storfinland (Suur-Suomi) ända bort till Uralbergen var allmänt känd på SR och bland dess högskoleutbildade journalister. Tänk vad man kan ha fel!
 
Vet inte MPL att detta svenskstödda pronazistiska Finland upprättade 14 koncentrationläger i de ockuperade områden i Karelen ända upp till staden Medvezjgorsk där bl.a. Sandarmoch ligger, varav 6 koncentrationsläger bara i Petrozavodsk. Idag uppskattar finländska forskare att runt 25 000 ryska krigsfångar och civila ”placerades” där. 30% av dem antingen avrättades eller dog av svält. Är det då så märkligt att det Ryska Militärhistoriska sällskapet då söker klarhet i vad som hände med dessa tusentals döda och var någonstans de har begravts?

För det åttonde. MPL skriver: 

”Alla sidor ska självklart belysas, men det betyder inte att det också finns en sanning, som strider mot andras sidans lögn.”

 Jag tror denna kommentar av en opartisk och oberoende ”journalist” som Maria Persson Löfgren säger mer om henne själv än det hon uttalar.

 Här är i alla fall några kunskapsberikande lästips:

1.Svart Gryning. Fascismen i Finland 1918-44.
(Aapo Roselius, Oula Silvennoinen, Marko Tikka) 2016.
2.Istorija Karelii 10-11 (Lärobok för gymnasiet)
(Sjumilov M I) 2014.
3.Finland´s Holocaust. Silences of History.
(SimoMuir, Hana Worthen) 2013.
4.Finlandia vo vremja vtoroj mirovoj vojne.
(Barysjnikov N I; Barysjnikov; V N; Fedorov V G) 1989.

Samt två bilder från Karelen 1941-44   

I all välmening

Tommy

Dela artikeln

1 Kommentar



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Lars Drake
    28 juli 21:56

    Det är inte första gången SR och SVTs journalister ger gravt ensidiga beskrivningar av vårt stora grannland i öster.