Deltagande media
ONSDAG 02 DECEMBER 2020
Utrikes
2020-09-03

Finns det ett ryskt militärt hot mot Sverige?

Detta har skrivits  med anledning av den stora militära övningen på Gotland som främst motiverats av ryska och andra militära övningar i Östersjön och det är som vanligt Ryssland som pekas ut som hot. Finns det skäl att Sverige ska känna sig hotat av Ryssland? Har övningen andra syften än att förstärka försvar mot ett reellt hot? En del av diskussionen nedan bygger på några tidigare publicerade inlägg.

Sverige är ett litet land som geografiskt ligger mellan två ekonomiskt, politiskt och militärt stora maktblock. Det handlar om USA och Nato som står mot Ryssland. På västsidan finns flera allierade och på östsidan finns Kina och några till. USA är på relativ tillbakagång ekonomiskt och politiskt och främst Kina är på uppgång. Det är inget vi kan välja bort utan vi måste förhålla oss till det. Vi kan utgå ifrån att stormakter bevakar det de anser vara deras intressen.

Svensk försvarsdebatt bygger på mer eller mindre kvalificerade analyser av hotbilder. Det finns i stort sett ingen som hävdar att USA/Nato hotar Sverige militärt. Det finns ju ingen anledning eftersom Sverige har ett intimt samarbete med den sidan – dörren är redan öppen. Hoten, som gång på gång tas upp i debatten, sägs komma från Ryssland. I debatten blandas interna förhållanden i vårt grannland med sånt som skulle kunna vara grund för möjliga militära hot.

Påstådda hot från Ryssland har förekommit i några hundra år. Just nu befinner vi oss i en period av omfattande hets mot Ryssland och dess president Vladimir Putin. Syftet tycks vara att måla upp en hotbild som kan användas för att få acceptans för en anslutning till Nato eller till och med förbereda opinionen för kommande militär konflikt.

Det talas om ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde eller runt Östersjön. De främsta argumenten är Rysslands annektering av Krim, militära insatser i Georgien och Ukraina. Hoten mot vår säkerhet sägs inte komma från något annat land än Ryssland. Övriga länder har tydligen inget med det spända läget att göra. Det är bara Ryssland som beskylls för att ha brutit mot den europeiska säkerhetsordningen. Fakta som att Nato utan FN-mandat bombade Jugoslavien i 78 dagar år 1999 ignoreras. Att USA utan jämförelse är det land som krigat mest i andra länder utan stöd i FN:s säkerhetsråd de senaste decennierna glöms bort i ”analyserna” i press och i rapporter från försvarsanknutna myndigheter.

När det talas om närområde nämns inte att avståndet från södra Sverige till Georgiens huvudstad Tiblisi är längre än till Algeriets huvudstad Alger i norra Afrika. Avståndet till Krim är längre än till områden som bombades av Nato i Kosovokriget. Närområde?

Åren runt 1990 upplöstes Sovjetunionen och ett stort antal nya länder avknoppades. Det gick rätt fort och gjordes i enlighet med gränser mellan delrepubliker. Ingen hänsyn togs till vad befolkningen lokalt ansåg om vilket land de ville tillhöra. De områden som senare återförts till ”huvudlandet” Ryssland, nämligen Krim, Sydossetien och Abchasien (de senare två inte formellt), omfattar 0,8 % av den avknoppade ytan och då i fall där den lokala majoritet så önskade. Är Rysslands agerande förenligt med internationell lag, främst FN-stadgan – Världens konstitution? Knappast, men det är inte heller i närheten av de allvarliga brotten mot nämnd lag som begåtts av USA de senaste 30 åren. Detta är inte ett försvar för Rysslands agerande, men fakta visar inte att Ryssland syftar till territoriell expansion.

Ryssland har inte attackerat Sverige på 200 år och har inte uttalat något hot om militärt angrepp. Argumenten som förekommer i svensk press för ryskt militärt hot håller inte. Det kan ändå finnas ett hot. Hur är det med den saken?

När det gäller hot borde man analysera tre viktiga faktorer:

1. Förmåga, 2. Behov och 3. Förväntad vinst.

1. Har Ryssland förmåga att slå ut Sveriges militära försvar. Svaret är utan tvekan JA. Problemet är att förmåga inte i sig är ett hot. Jag äger en yxa och skulle kunna ställa till med stor skada, men jag är inte ett hot mot någon som besöker mitt hem. USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland har också förmåga att slå ut det svenska försvaret. Kommer någon av dem att göra det? Knappast.

2. Har Ryssland något behov av att anfalla Sverige för att dra nytta av vårt territorium och naturresurser eller människors kunskaper/arbetsförmåga. Ryssland har redan 14 gånger fler invånare än vad Sverige har och är redan världens till ytan största land med mer naturresurser än i stort sett alla andra länder. Förr i världen när kontroll över jordbruksmark var en avgörande faktor bakom makt kunde erövringar av landyta vara av större intresse. Idag krigas det om kontroll av naturresurser som olja. Det är svårt att dra nytta av andras kunskap och arbetsförmåga utan dessas frivilliga samverkan. Inte heller Tyskland, USA eller något annat land har nytta av att försöka ta Sverige för dess egen skull.

Ryssland har däremot intresse av att Sverige och Finland förblir neutrala för det ger en tidsvinst i samband med eventuella attacker från Väst. Om den politiska ledningen i Ryssland skulle tro att USA har tillgång till svenskt territorium för attacker mot Ryssland skulle det möjligen kunna föreligga ett behov av att ta hela eller delar av Sverige. Det handlar då inte om Sverige i sig utan det är ett förebyggande anfall i ett läge när Ryssland upplever ett nära förestående angrepp från USA/Nato. Lösningen på det är att Sverige tydligt markerar till båda sidorna att ingen kommer att få tillgång till svenskt territorium för militära insatser. Såväl Natomedlemskap som Värdlandsavtal är i detta sammanhang klart kontraproduktiva ur svensk försvarssynpunkt. En sådan politik behöver backas upp av ett fungerande svenskt försvar som gör det dyrt att försöka ta hela eller delar av Sverige. Ett militärt försvar utan offensiv kapacitet som kan var provocerande.

3. Den tredje faktorn är förväntad vinst eller nytta som borde överstiga kostnaden om det ska vara meningsfullt att sätta igång något projekt som t.ex. att anfalla ett annat land. Riskbedömningar bör ingå i det. Ett ensidigt anfall på Sverige skulle troligtvis ändra maktbalansen på ett sådant sätt att det skulle leda till en öppen konfrontation med USA/Nato i form av krig eller försök att totalt isolera. Då skulle kostnaden för Ryssland bli oerhört hög. Detsamma gäller eventuella attacker på något av de baltiska länderna.

Utöver dessa tre faktorer som alla borde vara uppfyllda bör den potentiella angriparen ha en vilja eller avsikt. Bara för att man kan måste man inte ha avsikt att faktiskt genomföra det man kan och tror sig ha (kortsiktig?) nytta av.

Den ryska ledningen har varken nu eller tidigare visat tecken på självmordsbenägenhet. Den har snarare visat upp en tydlig rationalitet i sitt agerande. Det finns det inget skäl till att tro att Ryssland skulle angripa Sverige annat än som en del i en stormaktskonflikt som faktiskt är mindre sannolik om Sverige driver en tydlig alliansfri försvarspolitik.

Kärnvapen skulle kunna användas i någon kommande uppgörelse mellan stormakterna som inte har något med påstådda ryska hot mot Sverige att göra. Det skulle sannolikt medföra en katastrof för mänskligheten. Ingen kan vinna i en sån konflikt, ingen av parterna har ”förstaslagsförmåga”. Om bara konventionella vapen används har Nato ett betydande övertag över Ryssland (om Kina ställer upp på Rysslands sida blir det mer jämnt), men inte heller med konventionella vapen är det sannolikt att någon part skulle vinna.

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.