Deltagande media
TISDAG 23 JULI 2019
Kolumn
2019-02-15

Patrik Oksanen - en ny Don Quijote

Martin Kragh, huvudförfattare till en hårt kritiserad artikel om påstådd rysk påverkan 2017, har blivit uppmärksammad igen. Den här gången handlar det om påstådd koppling till Integrity Initiative. Dagens kritik av Kragh i svensk press ser Patrik Oksanen som en rysk kampanj. Integrity Initiative är en del av en organisation i Storbritannien som syftar till att avslöja rysk propaganda och den sysslar även med värre saker som tas upp senare i denna artikel. Organisationen kallar sig Institute for Statecraft and Governance. 1

Patrik Oksanen försöker i en lång artikel ta strid för Martin Kraghs heder och försvara honom mot påhopp, men lyckas inte riktigt. 2 Kragh själv har avstått från att kommentera texten. Han kanske tyckte att försöket var lite väl pinsamt och tunt, vem vet. Det ligger nog inte i Kraghs intresse att återigen uppmärksamma den artikel som presenterades i januari 2017. Hur som helst är Oksanens text i stort sett tom på sakargument och full av antydningar om fult spel. Han verkar ha lärt sig av Per Ahlmarks debattmetod. Det finns likheter med Karin Olsson på Expressen som nyligen misslyckdes med att slå mot Aftonbladet Kultur eftersom hon inte i sak bemöter en viss artikel i Aftonbladet utan bara smutskastar författarna.

Oksanen presenterar en lång lista med personer som haft inlägg om skandalen kring Integrity Initiative. Den innehåller en beskrivning om när dessa personer kommit med inlägg i frågan och korta kommentarer om vilka de är. Han nämner sånt som kan uppfattas som belastande för andra konspirationsteoretiker. Med sin genomgång lyckas Oksanen visa att samma personer har kommit med inlägg både 2017 och 2019. En fantastisk prestation! Eller? Jag är själv en av de utpekade. Det är ytterst hedrande att ha blivit uppmärksammad för bidrag till en viktig diskussion. För så måste det ju vara när Patrik Oksanen kommer med kritiken, eller?

Tillåt mig nämna att det på den andra sidan, dvs. de som tror på hot och påverkanskampanjer riktade mot Sverige från Ryssland, är flera namn som återkommer. Det rör sig om Martin Kragh, Patrik Oksanen, Karin Olsson, Mikael Tofvesson och några till. Viktiga organisationer är Utrikespolitiska Institutet, MSB, Expressen, DN, Frivärld, Atlantkommittén, m.fl.. Själv tycker jag att det är mer intressant att påpeka att deras argument är svaga.

På ett fåtal punkter försöker Oksanen tillbakavisa faktiska argument som personerna på hans lista lagt fram. Vad gäller min medverkan presenteras inget argument i någon sakfråga. Oksanens lyckas således visa att jag skrivit artiklar i ämnet. Och? Den delen av hans skrift leder fram till en tolkning av vad som skett i den svenska debatten om Intergrity Initiative, en skamlig skrigt av Atlantic Council och Martin Kragh, dvs det som han anser tyder på att det är en rysk kampanj. Det är här han ser fler väderkvarnar än vanligt.

Det som inleder Oksanens långa text är en beskrivning av vad Integrity Intiative är, men den beskrivningen är ytterst bristfällig. Oksanen nämner att de skrivit om både Tory och Labour och dessas brister. Däremot nämner inte Oksanen de allvarligaste anklagelserna mot Integrity Initiative. Organisationen har nämligen utnyttjat sina kontakter i Spanien för att påverka tillsättning av en hög post inom det landets säkerhetstjänst. Den har också spridit rykten om Jeremy Corbyn. Det innebär att en organisation finansierad av brittiska UD blandat sig i dels andra länders inre angelägenheter och dels den politiska debatten i Storbritannien. Detta som är kärnan i skandalen ”glömmer” Oksanen att nämna. 1

Ett av de förhållanden som fått uppmärksamhet i några länder är att dokument som offentliggjorts på Anonymous hemsida visar listor på kontaktpersoner (cluster) i olika länder. Oksanen verkar ifrågasätta dessa listors äkthet, men Statecraft har inte nekat till att de upprättat listor på personer i deras cluster i olika länder. De har dock sagt att alla som står där inte har tackat ja. Martin Kragh står upptagen som koordinator för Norden på en sådan lista. Det är enliten del av det som gett upphov till den nya vågen av kritik. Han nekar till att ha tackat ja, vilket kan vara sant, dvs han bekräftar att han tillfrågats.

Kragh och Åsbergs artikel om påstådd rysk påverkan blev som Oksanen nämner anklagad för fusk och oredlighet. Observera att de två granskarna var anställda av respektive hade nära relationer till de två institutioner som Martin Kragh var anställd vid, Uppsala Universitet och Utrikespolitiska Institutet. Det kan ju vara intressant att påpeka när de anklagade författarna blev friade. Min anmälan handlar om att den vetenskapliga kvalitén var låg, inte om oredlighet. Den av de två granskarna som var professor gav mig rätt på viktiga punkter. Min kritiska granskning av artikeln var så lång att den måste delas upp i två delar för att få plats på Synapze. 3 o 4 Här finns en kort artikel om hur det gick i bedömningen av anmälningar mot artikeln. 5

En lite kul grej är när Oksanen försöker visa värdet av Krags artikel med följande citat av Kalle Kniivilä:

Artikeln är ett försök att utifrån publiceringar i kända ryska propagandakanaler (framför allt Sputnik) slå fast vilka berättelser om omvärlden de ryska makthavarna vill föra fram, och därefter granska vilka andra medel förutom öppen propaganda som används för att sprida och stärka dessa berättelser. Publiceringarna i Aftonbladet fungerar då i första hand som exempel på vilken legitimitet dessa berättelser och påståenden har fått i etablerade svenska medier.” 2

Det som lyfts fram i Kragh och Åsbergs artikel i det avseendet är: 1. Irakkriget var ett brott mot internationell lag, 2. Interventionen i Libyen innebar inte att fientligheterna upphörde och 3. EU står inför betydande ekonomiska och politiska utmaningar. * Det är ju fullständigt uppenbart att det är så. Om spridandet av sådana ståndpunkter ska klassas som att ge legitimitet åt ryska berättelser kommer en mycket stor del av dem som hänger med i vad som händer i världen att kunna klassas som medlöpare/nyttiga idioter eller liknande. Den ryska presidenten anser med stor sannolikhet att jorden inte är platt utan mer liknar ett klot. Är det risk att bli klassad rysk agent om jag torgför en sådan uppfattning?

Artikeln tar också upp motståndet mot NATO-medlemskap och det Värdlandsavtal som Riksdagen 2017 var i process att anta. Detta motstånd var i linje med Rysslands öppet uttalade intresse av att Sverige förblir alliansfritt. Är de som framfört dylika åsikter, som grundas i egna analyser av säkerhetspolitik, ryska troll?

En annan kul grej är Oksanens enkla avfärdande av Egor Putilov. Jag minns första gången jag såg en artikel av Putilov. Det var i Aftonbladet 2015. Jag ansåg att argumentationen var lätt att genomskåda, vilket jag skrev om på Synapze, men Oksanen svalde den med hull och hår och bredde på lite extra. 6 o 7 Så här skriver en av dem som utpekas av Oksanen som delaktiga i den ryska kampanj (eller väderkvarn) han tror sig slåss mot, HansWåhlberg:  ” Det komiska i det hela är att just denne Putilov har utgjort en av källorna till Martin Kraghs ”vetenskapliga artikel” och därmed indirekt till Sundboms Atlantic Council-text.” Kritiken av den sistnämnda artikeln ingår i det som Oksanen ondgör sig över.

Oksanens långa artikel innehåller påhopp på ett flertal personer som de nog själva kommer att bemöta. Hans Wåhlberg har gjort det och citatet ovan är hämtat därifrån och Anders Romelsjö har också gjort det. 8 o 90 Jag har ju bara tagit upp några av de väderkvarnar Patrik Oksanen tror sig ha sett och misslyckats med att nedkämpa.

 

*   Ur Martin Kragh och Sebastian Åsberg 2017: “A similar operating mode can be seen in how Russia conducts its public diplomacy today. The Iraq war (2003) was a violation of international law, the Libyan intervention (2011) did not end hostilities on the ground, and the EU is facing considerable economic and political challenges. As previously with Soviet propaganda, Moscow’s criticism of the ‘West’ today rings true to important target groups who can be nudged towards accepting the Kremlin’s established view of world affairs.”

1 http://www.synapze.se/?link=article&key=17014

2 https://www.op.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-cyberstolden-fortalskampanjen-och-kulturchefen-som-tappar-fattningen

3 http://www.synapze.se/?link=article&key=16520

4 http://www.synapze.se/?link=article&key=16523

5 http://www.synapze.se/?link=article&key=16755

6 http://www.synapze.se/?link=article&key=16500

7 https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare/stoppa-statliga-pengar-till-putinkrigarna

8 https://hanslillagrona.blogspot.com/2019/02/patrik-oksanen-en-redaktor-som-tappat.html?spref=fb&fbclid=IwAR2zaiWwiymTHxRcZ0BTcI9P61UfwqCCFjH6lQ-kbYf9xbiGFAgzGclJces

9 https://www.globalpolitics.se/cyberstolden-fortalskampanjen-och-oksanen-som-tappar-fattningen/?fbclid=IwAR1oL3GaEitV9CGHvuplfHY9SwyKFn1rWVRR0-_K9AIFO2CNZla9xmIZNSY

Dela artikeln

1 Kommentar



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Kenneth Lundgren
    22 februari 17:48

    Mycket bra artikel om Oksanen och Martin Kragh. Det är även bra att Åsa Lindeborg har skrivit om Martin Kraghs anknytning med Integrity Initiative.