Foto, L Drake.

Svaret beror på hur hårda sanktioner som införs mot Ryssland motiverade av invasionen av Ukraina. I några tidigare sanktioner har många människor dött. Ett exempel är sanktioner mot Irak då minst en miljon irakier dog. De dog som en följd av att sönderbombade reningsverk inte kunde repareras pga brist på reservdelar och att medicin inte kunde importeras och en del annat. När det gäller de sanktioner som införts och som föreslås idag mot Ryssland kommer hotet mot människors överlevnad att vara mer indirekt – via ökade priser.

Centralt i de aktuella sanktionerna är energiresurser. De direkta effekterna är i första hand att det blir brist på gas för uppvärmning i Väst- och Centraleuropa och att några företag i Ryssland får mycket lägre intäkter. Den största effekten kan dock vara indirekt och drabba mycket fattiga i världen.

En viktig faktor är att Ryssland är en av värdens största exportörer av energiresurser. För gas är Ryssland den största exportören och för olja och kol ligger Ryssland på tredje plats. Ryssland är däremot inte en stor exportör av uran.

Om sanktionerna mot Ryssland närmar sig 100 procent för energiresurser som gas. olja och kol kommer priser på energi, inklusive el, att öka. Det innebär att många sektorer drabbas. En av dem är jordbruk som i de flesta länder är beroende av diesel, eller el, för att ploga, skörda, torka samt sprida stallgödsel och handelsgödsel. Det medför att priser på livsmedel kommer att öka.

Ryssland är dessutom världens största exportör av vete och en 100-procentig sanktion skulle därmed leda till högre livsmedelspriser. Till det kommer att Ryssland är världens största exportör av handelsgödsel. En mycket hård sanktionspolitik skulle medföra minskade skördar på många produkter som jordbruket levererar till befolkningen runt om i världen. Den sammanlagda effekten kommer sannolikt att medföra en stor ökning av livsmedelspriserna. De i Sverige som redan nu har små inkomster skulle drabbas hårt, men de flesta i Sverige skulle klara detta även om det kommer att upplevas som väldigt negativt.

Den stora effekten är påverkan på dem som redan är mycket fattiga i världen. Svält och bristsjukdomar beror inte på att det globalt saknas livsmedel utan på att många fattiga inte har råd att köpa. Fler än 10 miljoner människor dör årligen i världen av sådant som beror på fattigdomsrelaterade faktorer. En dödsorsak är luftförorening från eldning med trä och träkol för att värma mat. Det kan förvärras som en följd av ökade priser på andra bränslen och på försämrad köpkraft av högre priser på mat. Risken är stor att många fler fattiga människor kommer att dö om 100-procentiga sanktioner införs. Det är mycket svårt att bedöma hur många det blir eftersom det beror på flera olika förhållanden som inte är kända idag. Det kan bli så många som en miljon människor. Om sanktionerna blir mindre hårda kommer det i alla fall att påverka fattiga människor, men då i mindre omfattning.

De mängder energiresurser, vete och handelsgödsel som inte längre kan exporteras till länder som deltar i sanktionerna kan exporteras till andra länder och indirekt komma ut på och påverka priserna på de internationella marknaderna. Det kommer att i någon mån motverka prisökningen på energi och livsmedel. Ökade matpriser som följer av minskad jordbruksproduktion är svårare att motverka.