Den offentliga förvaltningens finansiella sparande uppgick 2016 till 39 miljarder kronor, eller ett överskott på 0,9 procent av BNP, rapporterar SCB i färsk statistik. Det innebär att regeringen fortsätter driva en betydligt stramare finanspolitik än vad EU kräver och att vi samlar pengar på hög istället för att investera.

Överskottet i finanserna förklaras främst av en ökning av skatteinkomster men också av återbetalningar av EU-avgifter, enligt SCB.

Sveriges finansiella bruttoskuld minskade därmed till 1 820 miljarder kronor, motsvarande 41,6 procent av BNP. Enligt EU:s regler tillåts inte medlemsländernas ha en högre bruttoskuld än 60 procent av BNP och underskottet får inte vara större än 3 procent av BNP. Sverige fortsätter därmed driva en betydligt stramare ekonomisk politik än vad EU-reglerna kräver. Senaste åren det var underskott i statsfinanserna var under Anders Borgs tid som finansminister då den moderatledda regeringen sänkte skatten mest för de rika; 2013 och 2014 var underskotten tillsammans över 100 miljarder kronor, enligt siffror från SCB.

Sveriges statsfinanser är bland de absolut starkaste i världen. Sedan 1990-talet har pengar samlats på hög samtidigt som investeringsbehoven i infrastruktur, skola och välfärd är gigantiska och negligeras. Sveriges finansiella nettoförmögenhet (när även finansiella tillgångar tas med i beräkningen) är 20 procent av BNP, enligt Finanspolitiska rådet. Som jämförelse har EU-länderna i snitt 71 procent i offentlig nettoskuld, Tyskland 57 procent, och USA 89 procent. Sverige skulle därmed om viljan fanns kunna genomföra stora satsningar på infrastruktur och välfärd.