Folk och Försvar är en gammal väletablerad organisation och Folk och Fred bildades så sent som 2020.

Folk och Försvar har 100 medlemsorganisationer, varav de flesta verkar passiva såväl i försvarsdebatten som inom Folk och Försvar. De betalar en rätt liten medlemsavgift som sammanlagt täcker ca 8% av Folk och Försvars utgifter. Folk och Försvar är till nästan 80% statsfinansierat. Folk och Fred saknar statsbidrag. Folk och Fred är ett nätverk som har goda relationer med andra delar av freds- och miljörörelserna, men bygger inte på att andra organisationer är medlemmar.

Folk och Försvar har följande deklaration på sin hemsida:

”Folk och Försvar vill sprida kunskap och främja en levande debatt om säkerhetspolitik i Sverige och världen, samt om samhällets krisberedskap och totalförsvar. Vi tror på värdet av samtal och diskussioner där olika delar av samhället finns representerade.”

Bristen på öppenhet för olika åsikter på Folk och Försvars årliga konferens visar att det är en falsk beskrivning. När det gäller säkerhetspolitik finns det två linjer som diskuteras Natomedlemskap och intimt militärt samarbete med Nato. Reell alliansfrihet, som borde vara det intressanta alternativet till Natomedlemskap, lyser med sin frånvaro. Denna bristande öppenhet var orsaken till att Folk och Fred bildades. På Folk och Försvars konferenser representeras olika myndigheter och politiska partier rätt väl, men inte så många andra delar av det svenska samhället.

Flertalet talare på Folk och Försvars årliga konferens är finansierade av skattebetalarna. Moderatorn torde ha varit avlönad av Folk och Försvar, dvs huvudsakligen statsfinansierad. Flertalet av talarna har sannolikt inte fått något arvode för sina tal eftersom de borde ha kunnat ta insatsen inom sina anställningar. Folk och Fred har inte betalat arvode till någon av sina talare eller moderatorer.

Talarna på Folk och Försvars konferens utgjordes av 3 ministrar och 1 annan toppolitiker, 20 myndighetschefer och andra representanter för myndigheter eller departement, 8 från diverse organisationer samt 2 journalister. Finns det någon folklig förankring bland talarna? 

Kommentarer till talen gavs av 13 från partier eller politiska ungdomsförbund med god spridning, 4 från dagstidningar med olika partifärg, 2 från humanitära organisationer, 1 från en myndighet (FOI) samt 1 odefinierad (medlem i KKrVA och med bakgrund i FM).         

På Folk och Freds konferens höll 26 personer tal, varav flertalet är aktiva i olika organisationer såsom Sveriges Fredsråd, Kvinnor för Fred, Nej till Nato och Folket i Bild. Några år organisatoriskt fristående. Exempel på talare, nuvarande eller f.d., var statssekreterare vid försvarsdepartementet, internationell expert på artificiell intelligens, ärkebiskop, partiledare, riksdagsledamot, expert på säkerhetsanalys särskilt ubåtar i Östersjön, expert på naturresurs- och miljöekonomi, lantbrukare, medicinsk expert och flera kunniga fredsaktivister och miljöaktivister. 

Det är tydligt att Folk och Försvar är det etablerade samhällets eller maktens forum och Folk och Försvar är ett forum för kritik underifrån. Några tal på Folk och Försvars konferens höll en hög klass men andra var ensidig propaganda för Nato och/eller hets mot Ryssland. Det är ingen tvekan om att Folk och Fred bidrog till att minska ensidigheten i debatten.