Deltagande media
LÖRDAG 22 SEPTEMBER 2018
Debatt
2014-11-16

Varför ska vi välja – ekologiskt leder inte till svält?

En artikel med rubriken: ”Ekologisk odling – vägen till svält” publicerades i Svenska Dagbladet idag. Den har skrivits av fyra forskare knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet: Kirchmann, Bergström, Kätterer och Andersson. De har i olika sammanhang torgfört samma budskap tidigare.

Naturvetenskapliga delar av underlaget har tillbakavisats av andra forskare. En del av den forskning som säger sig jämföra ekologiskt och konventionellt utgår från en definition av ekologiskt som innebär att man tar bort två komponenter ur det konventionella. Det motsvarar inte hur ekologiskt lantbruk faktiskt bedrivs i Sverige. Det är som att byta ut bensin mot etanol eller diesel mot rapsolja utan att i övrigt modifiera motorerna. Avkastningsuppgifter bör tas från verklig produktion. inte från fältstudier med konstlade produktionssystem.

Att hävda att produktionen skulle minska med 40 % i genomsnitt i Sverige om man övergår till ekologiskt är felaktigt. En stor del av Sveriges jordbruk producerar idisslarkött och mjölk. Här kan man basera produktionen på 70 % vallfoder eller mer och nå hög produktivitet. Bra vallfoder kan vara enda foder till snabbt växande idisslare. Vall baserad på baljväxter har eller kan ha samma skörd som hårt gödslad gräsvall med avseende på volym, energi, protein. På 1970-talet övergick den statliga rådgivningen till att ensidigt satsa på gräsvall med de krav på handelsgödselkväve detta innebar. 2013 var andelen vallfoder 45 % av total åkerareal. Med detta faller slutsatsen att om allt lades om till eko skulle skördarna sjunka med 40 %. Minskning av sådan storlek skulle kunna ske i spannmålsodlingen, men inte i vallen. Ekologiska kor kan ha nästan lika hög produktion som konventionella kor. 

Konventionell mjölkproduktion har stora externa kostnader pga en alltför hög användning av proteinfodermedel. Det kommer bl.a. från soja producerad på mark i Brasilien som tidigare varit regnskog. Detta gäller generellt inte för det ekologiska systemet.

Det går åt väsentligt mer fossil energi i konventionell odling avvallpga att gräsvallar kräver höga givor handelsgödsel för att med gräs nå samma skördar som klövervallar i ekologisk odling kan nå utan handelsgödselkväve.Innan man jämför skördar skall man korrigera för den mängd vallodling som skulle krävas i det konventionella för att från förnybara källor få fram den mängd energi som krävs för att göra den mängdhandelsgödsel detta system förbrukar.

Båda systemen behövs, inget har hela lösningen. Den systemsyn författarna uttrycker har små möjligheter att bidra till en utökad hållbarhet och lönsamhet vare sig i dagens ekologiska eller konventionella system. Det är viktigare att börja fundera på varför jordbrukets bidrag till BNP har nästan halverats i miljarder kr fast pris mellan 1993 och 2013. Detta har skett trots att jordbruk och skogsbruk borde vara motorer i ett hållbart samhälle.

Resonemangen i artikeln om vad som skulle hända om vi övergick till ekologisk produktion till 100 % faller på att det är fullständigt orealistiskt. Det skulle förutsätta att handelsgödsel och bekämpningsmedel förbjöds helt, och det kommer inte att ske.

Författarna skriver bl.a. att ”Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning” i rubriken (som de kanske inte skrivit själva) talas det t.o.m. om svält. Det finns idag outnyttjad kapacitet som inte utnyttjas bl.a. pga att EU och USA producerar ett överskott som medför att priserna till bönder i tredje världen blir lägre. Det innebär att de inte producerar/säljer så mycket som de skulle kunna. Svält beror på bristande betalningsförmåga inte brist på produktion. Detta togs upp i en artikel om ekologisk produktion:

”Vissa människor är resursstarka: de äger mark, kapital, har tillgång till stora mängder vatten, är välutbildade och så vidare. Ägandet och de årliga inkomsterna är ext­remt ojämnt fördelade i världen i dag. ….. Om vi inte gör något åt det kommer många människor att ha dålig tillgång på livsmedel oavsett vilket produktionssystem vi väljer.

Om det uppstår mer köpkraftig efterfrågan än i dag kommer produktionen att öka. Redan i dag producerar vi ungefär dubbelt så mycket kalorier som mänskligheten behöver för överlevnad på en hyfsad nivå.” (Drake, 2009)

I Afrika är en stor del av jordbruket de facto ekologiskt och dess produktion kan ökas med bättre produktionsmetoder och hantering av vattnen, utan tillförsel av handelsgödsel eller bekämpningsmedel. Globalt är den ojämna nederbörden ett stort problem att utnyttja vattnet bättre och minska jorderosion är viktigt. Ungefär hälften av all mat som produceras går till spillo pga olika förluster i produktionskedjan. Här finns också en potential.

Vi behöver inte välja mellan 100 % av det ena eller andra systemet utan kan låta dem existera sida vid sida. Båda huvudsystemen har sina för och nackdelar. Det bör nämnas att författarna lyckats skriva en artikel om ekologisk produktion utan att nämna ordet bekämpningsmedel.

Lars Drake och Stefan Hellstrand

 

Dela artikeln

7 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. dan kotka
    16 november 18:08

    Intressant båda system krävs behövs verkar vara en sympatisk slutsats.

  2. Lars Drake
    16 november 22:55

    Ja Dan, det ena kan producera mer bulkvaror av bl.a. spannmål och det andra kan satsa mer på kvalitet. Mjölkproduktion lämpar sig bra för ekologiskt. Olika marktyper och omgivande natur/skog kan också ha en betydelse. Om priserna på fossilbränsle ökar kraftigt kommer det relativt sett att gynna ekologiskt. Om vi inför tydligare system med skatter för negativa effekter och subventioner för positiva skulle det troligtvis gynna ekologiskt. Om de två systemen får existera sida vid sida kan vi klara kommande kriser bättre i och med att det finns fler alternativa lösningar. Jag kan tänka mig mellanvarianter också där man släpper lite på regelsystemen.

  3. Ingela Ekrelius
    17 november 12:25

    Bra skrivet och intressant som du skriver att bekämpningsmedel inte nämns. Vet att lantbrukare som bytt till Krav tycker att det bästa med det är att slippa hålla på med just gifter. Det är inte kul med alla spår av gifter inte bara i brunnar utan t.om. i grundvattnet speciellt i Skåne. Vad gäller protein så funkar bra med klöver och ärtor till korna, bättre än att använda för mycket sojabönor. Det funkar inte heller med att köra på med handelsgödsel hur länge som helst eftersom det tar slut så småningom.

    • Jonas Karlsson
      18 november 00:18

      Välkommen Ingela! Roligt att du har kunskap om sånt här också! Personligen tror jag också (eller rättare sagt har läst hyffsat mycket) att bekämpningsmedlen kan ha förödande effekter på människan både direkt och på arvsmassan.

  4. Lars Drake
    17 november 15:01

    Ja Ingela, det finns internationella studier som visar på rätt höga kostnader i sjukdom och död kopplade till bekämpningsmedel. Fosfor i koncentrationer som är lätt att utvinna är begränsad sedan blir det ekonomiskt och energimässigt dyrare och dyrare. Kvävet är i stor utsträckning ett energiproblem. Stefan Hellstrand är expert på husdjurvetenskap. Han är mycket negativ till dagens överanvändning av soja.

  5. Jonas Karlsson
    17 november 20:13

    Intressant och viktigt! Läste debattartikeln i svenska dagbladet och det lät helt orimligt.
    Ni säger alltså (bl a) att ekologisk vall är har samma "avkastning" som "konventionell"? Jordbruket står ju för en mycket betydande del av milöproblemen, övergödning av sjöar och hav inte minst. Men är inte helt med på resonemangen varför det inte vore möjligt med ett helt ekologiskt jordbruk?

  6. Lars Drake
    18 november 15:41

    I stället för att tillföra kväve kan vallen bestå av fler arter vid sidan av gräs, t.ex. klöver som binder kväve. Det blir bra föda för korna. Vi hävdar inte att det skulle vara omöjligt, bara olämpligt under nuvarande förhållanden. Tidsdimensionen är också viktig. Om tjugo år kan vi ha utvecklat biologisk bekämpning och fått fram nya gödselmedel och sorter så att det kan finnas ett tredje huvudsystem att välja på. Om något är bra varför ska allt satsas på det, det kan finnas ett självändamål med olika system sida vid sida.