Deltagande media
ONSDAG 15 AUGUSTI 2018
Ekonomi
2015-07-03

Riksbankschefens desperata rop på hjälp

Riksbanken meddelade igår att den sänker reporäntan till rekordlåga -0,35 procent. Samtidigt köper Riksbanken statsobligationer för 45 miljarder kronor för att ytterligare sänka räntorna. Agerandet är ett desperat rop på hjälp i en allt mer krisande kapitalism.

Genom sänkt ränta vill Riksbanken att kronan ska försvagas så att importerade varor blir dyrare och inflationen därmed ökar. Riksbanken hoppas också att den lägre räntan ska göra att lån, investeringar och konsumtion ska öka, få fart på ekonomin och öka därmed också öka prisnivån/inflationen.

Sverige har haft deflation under både 2013 och 2014 vilket anses som mycket farligt då det kan leda till en nedgående spiral  som stryper ekonomin när ”köp som skulle göras idag skjuts upp till imorgon” då konsumenterna vet att priserna kommer falla.

Deflationen visar att den nyliberala ekonomiska teorin har nått vägs ände. Inte ens lägre ränta får längre kapitalet att investera tillräckligt mycket, eftersom köpkraften under 35 års tid utarmats genom höga vinster för företagen och låga löner för vanligt folk.

I en underhållande intervju med SvD ropar Riksbankschef Stefan Ingves desperat på hjälp. Å ena säger han att den lägre räntan ska öka lån, investeringar och konsumtion, men ser samtidigt med ökande oro på hushållens stora lån och hanteringen av bostadsmarknaden.

– Det mest sannolika är att hushållen kommer fortsätta låna och vi tycker ju att hushållen redan har lånat för mycket. Det betyder att man måste hantera det på annat håll, det vill säga med kraft driva de här frågorna om minskat ränteavdrag, amorteringskrav, olika typer av skatteåtgärder för att hantera detta eller på ett eller annat annat sätt göra det svårare att låna, säger Stefan Ingves.

Sverige är den näst mest skuldsatta av världens ekonomier alla kategorier med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Detta enligt en tabell i den så kallade Genève-rapporten om världsekonomin från i höstas, skriver SvD:s Andreas Cervenka i artikeln Lugnet före stormen i Lala-landet Sverige från 25 april i år.

Sveriges statsskuld (finansiell bruttoskuld) är bland de lägsta i världen (räknas även finansiell tillgångar har Sverige ett överskott på cirka 811 miljarder kronor i statskassan) men på grund av totalharvererad bostadspolitik och borgerliga och socialdemokratiska politikers ovilja att ta tag i problemet har det privata skuldberget ökat astronomiskt. Totala skulderna är alltså högre än till exempel Greklands.

Som en bisarr konsekvens av regeringens ovilja att stimulera ekonomin med offentliga investeringar och kyla ner bostadsmarknaden med ordentliga nybyggen, fortsätter därför Riksbanken sänka räntan så att företagen och bankerna kan få ännu större marginaler, vilket på sikt endast ytterligare kommer förvärra läget. Det verkliga problemet är att lönerna är för låga med bristande efterfrågan på produkterna som tillverkas som följd, vilket får hela eknomin att stagnera. Bara en kraftig socialistisk omfördelningspolitik kan rädda Sverige, Europa och världsekonomin på sikt.

Dela artikeln

2 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Mårten Fjällström
    04 juli 15:19

    ”The sky is the limit” is sade Bengt Dennis och höjde räntan till 500%. Vad är det som är gränsen för hur lågt under noll räntan kan gå, havsbotten kanske?

    Någonstans finns det rimligen en gräns. Innan riksbankerna började gå under noll spekulerades det i att en negativ ränta skulle få bankerna att inte vilja hålla statsobligationer. Kanske är stödköpen av statsobligationer en reflektion av det? Annars har jag svårt att se hur det skulle stimulera ekonomin att riksbanken köper statsobligationer, det är ju inte som att räntebärande papper är svåra att sälja.

    • Jonas Karlsson
      06 juli 10:35

      Ser som du säger inte ut att finnas nån botten för Riksbanken i nuläget för räntan, eller för vansinnet heller för den delen. De är ju uppenbart missnöjda med att politikerna inte fasar ut ränteavdraget på bostadslån eller höjer amorteringskraven eller, förmodar jag, bygger bostäder. Skulle Riksbanksdirektionen ha ritkigt kurage skulle den avgå i protest mot ohållbar politik. Svenska hushållens belåning har gått helt över styr. Kan bara tänka vad som händer om ekonomin försämras ännu mer i en riktigt djup lågkonjunktur så folk måste börja sälja med kraftigt värderas på bostäder som effekt. Lär kunna bli ordentlig jordbävning där säkert några av bankerna kan få svårt att klara sig utan att staten gå in med skattebetalarnas pengar som stöd.

      Angående statsobligationerna så tror jag du har helt rätt. Vet inte hur exakta siffrorna på olika realräntorna ser ut för bankerna i nuläget. Genom att sänka räntorna på statsobligationerna hoppas ju riksbanken att kapitalet istället ska investera mer "riskfyllt", förhoppningsvis realt, i verkliga ekonomin, så det gynnar tillväxten.