Deltagande media
FREDAG 19 JANUARI 2018
Kolumn
2016-10-26

Historiens vingslag

Efter en skön badsemester i september i Montenegro åkte min fru och jag till Novi Sad i Serbien för att hälsa på några vänner. Novi Sad, som är Serbiens näst största stad efter Belgrad, är ungefär lika stor som Malmö och ligger vid Donau. Det har bott människor där sedan någon gång 19 000-15 000 f k, men Novi Sad anlades 1694 och blev stad 1748.

Petrovaradincitadellet, ett mycket stort befästningsverk från 1700-talet, ligger på ett berg på en udde i Donau mitt emot huvuddelen av Novi Sad. Tunnlarna under befästningen är sammanlagt 16 km långa. Där stoppades det Ottomanska rikets armé år 1716. Det slaget satte stopp för möjligheterna för fortsatt expansion norrut för det Ottomanska riket. Slaget har därför haft en stor betydelse för senare europeisk historia. En lite udda sak är att visarna i klockan i ett klocktorn har ändrats så att timvisaren är större än minutvisaren. Det gjordes för att det skulle vara lättare för fiskare på Donau att läsa av tiden.

Novi Sad dyker även upp i senare tiders blodiga historia. Kosovo i låg den södra och Novi Sad i den norra delen av Jugoslavien, men staden blev i alla fall indragen i kriget.

”I samband med Kosovokriget år 1999 och internationell intervention i konflikten flygbombades Serbien av NATO. Novi Sad bombades med bland annat bombkapslar (klusterbomber min anm.) och stadens tre broar förstördes. Staden blev utan kommunikationer, vatten och elektricitet. NATO-alliansen bombade även stadens oljeraffinaderi vilket orsakade stora miljöproblem.” (från Wikipedia om Novi Sad)

Under Kosovokriget, som nämns i citatet, bombade Nato Förbundsrepubliken Jugoslavien i 79 dagar (som då bestod av Serbien och Montenegro). Det var allmänt känt genom rapporter i svenska tidningar att Nato bombade, men ställningstagandena var mer eller mindre entydigt för Natos olagliga krigsinsatser. De innebar ett brott mot FN-stadgan eftersom det inte fattats beslut i FNs Säkerhetsråd som sanktionerade anfallet på Jugoslavien. Det var också ett krigsbrott i och med att det inte är tillåtet att slå mot infrastruktur.

Motiveringen för angreppet var grundad på påståenden om bl.a. en massaker i Rachak* och hetsen mot president Slobodan Milosevic som varande en ny Hitler känns igen från andra krig där västmakter under senare decennier angripit andra länder. President Slobodan Milosevic ställdes inför en specialtribunal i Haag anklagad för brott mot mänskligheten och krigsbrott, men han kunde inte dömas för något under processen (2002-5) innan han dog och har de facto (2016) friats från anklagelser som riktats mot honom avseende krigsbrott under Bosnienkriget.

Resultatet av Kosovokriget var att Jugoslavien tvingades avstå från Kosovo och att USA anlade en av sina största baser i Europa där. Det kan vara intressant att jämföra det som skedde på Krim 2014, där hela processen skedde i stort sett helt utan blodspillan, med 79 dagars bombning med flera tusen döda som följd i Jugoslavien. I svensk press är det utvecklingen på Krim som pekas ut som brottsligt och utvecklingen i Kosovo som en försvarbar insats! Finns det något starkare ord än hyckleri som kan användas för den typen av journalistik och politik?

___________

* Det råder delade meningar om vad som hände i Rachak den 15 januari 1999. 45 personer ska ha dödats, varav 41 män 3 kvinnor och en tolvårig pojke. En finsk rapport baserad på obduktioner offentliggjordes aldrig, bara en sammanfattning av rapporten. Den delen av anklagelserna mot Slobodan Milosevic lades ner i brist på bevis. https://en.wikipedia.org/wiki/Ra%C4%8Dak_massacre

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.