Deltagande media
TORSDAG 22 FEBRUARI 2018
Utrikes
2018-01-30

Nedmontering av en försvarsanställds påståenden om Ryssland

Den 16 januari i år publicerade jag en artikel om Folk och Försvars konferens i Sälen. (1) Den artikeln är en av över hundra jag lagt upp på Synapze. Den och några andra artiklar har delats hundratals gånger via Facebook och även lagts upp på bloggar såsom Jinge samt citerats utomlands. De borde ha lästs av tusentals människor, men kritiken som jag fått är begränsad. Ett och annat tamt påhopp i något avseende har det blivit, men ingenting som varit svårt att avfärda eller bemöta. Nu börjar det till slut röra på sig.

När jag la ut artikeln om Folk och Försvar på ett diskussionsforum om försvarsfrågor på Facebook blev det däremot lite mer genomarbetade mothugg. Det fanns ett inlägg som var ett mer systematiskt angrepp, främst avseende det påstådda hot från Ryssland som jag avfärdat i artikeln. Det blev faktiskt lite av en utmaning att bemöta argumenten som kom från en försvarsanställd (AT, major vid Högkvarteret om jag inte är felunderrättad, som uppger koppling till FM på sin FB-sida). Den här artikeln kommer att ta upp skribentens argument i den ordning de presenterats. Min tanke är att om detta systematiska angrepp kan bemötas finns det inte mycket kvar från Natoentusiasterna att ta på allvar när det gäller påstått hot från Ryssland. Det är ju en kärnfråga i argumentationen för anslutning och/eller intimt samarbete med NATO.

Här är inlägget efter en smärre omarbetning av den försvarsanställde skribenten (jag har numrerat för att det ska vara lättare att följa mina motargument):

”Varför klarar vissa inte av att höra de "budskap" som förmedlas genom ord och handling.......

1. Det finns ett land som har avsevärt mer militärt resurser i och nära Europa än NATO har i hela Europa.

2. Det finns ett land i Europa, som har timmar/dygn för att föra fram förstärkningar och underhåll, am, reservdelar m m till en krigsskådeplats I Europa.

3. Det finns ett land som har agerat militärt och ockuperat ett antal andra länder i Europa.

4. Det finns ett land i Europa som uttalat tydligt att de vill återfå sin forna roll.

5. Det finns ett land i Europa, som hotat andra länder i Europa med kärnvapen.

6. Det finns ett land i Europa som genomfört övniningsanflygning mot Sverige där målet bedöms med den flygprofil man använda, var i norra Storstockholm och med kärnvaprnprofil.

7. Det finns ett land i Europa som satt in militär mot Balternas självständighetssträvande
Det landet är.......

8. Vill det landet genomföra det som deras ledning säger, återskapa ett Storryssland, ja då ligger Balterna sannolikt lite illa till.

9. För att hindra NATO att angriper, så är Gotland ett strategiskt område.
Den som sitter på, eller blockerar Gotland, behärskar stora delar av Östersjö till havs och i luften.
Resten av Sverige är av ringa intresse i ett sådant scenario. ”

Just den här formuleringen om att ”det finns ett land” utesluter inte formellt att det skulle finnas ett eller flera andra länder som också stämmer in på påståendena. Det är dock inte så det kan tolkas eftersom hela argumentationen syftar till att peka ut ett specifikt land som hot. Poängen måste ha varit att visa att det här landet har en särställning i flera avseenden. Det var ju ett svar på min artikel som avfärdar påståenden om att Ryssland är ett hot. Punkt 8 visar dessutom i klartext att det syftar på Ryssland. Skribentens argumentation försvagas kraftigt om det går att visa att andra länder gjort detsamma som Ryssland – i de fall det som påstås ens är sant när det gäller Ryssland. Nu tar jag argumenten i nummerordning:

  1.  ”Det finns ett land som har avsevärt mer militärt resurser i och nära Europa än NATO har i hela Europa.”

Den första invändningen är att konflikten mellan Ryssland och NATO är av global natur och därför är det mer rimligt att jämföra sammantagen kapacitet på de två sidorna. Natoivrarna vill gärna lägga fokus på läget runt Östersjön som förvisso är av intresse för Sverige, men det bör inte analyseras separat från den globala maktbalansen. Det är allmänt känt att NATO lägger ner mer än tio gånger så mycket på försvar som Ryssland gör. Omräknat med hänsyn taget till köpkraft i olika länder lägger NATO ut ungefär fem gånger mer. De här jämförelserna är osäkra eftersom det som budgeteras inte är detsamma som det som faktiskt utnyttjas.

Ryssland är det till ytan och befolkning största landet i Europa så det vore konstigt om det landet, som står vid sidan om det omfattande europeiska samarbetet, inte hade en stor militär kapacitet. Landet hotades av utplåning och förlorade ca 27 miljoner människor under andra världskriget – det är inte glömt.

I en artikel som jag och Jake Kayzer har publicerat på Synapze jämför vi militär kapacitet för NATO och Ryssland. (2) Där går vi igenom hur många hangarfartyg, stora krigsfartyg, medelstora krigsfartyg, u-båtar, stridsflygplan, attackhelikoptrar, tanks, militära satelliter, militära baser och utplacerade kärnvapen som NATO:s 29 länder respektive Ryssland har.

Det visar sig att NATO dominerar på alla dessa områden och det är bara för antal tanks och utplacerade kärnvapen som det är relativt jämt. NATO har 14 hangarfartyg och Ryssland har ett, som dessutom är i stort behov av reparation och modernisering. NATO har fem gånger så många stora krigsfartyg, stridsflygplan och attackhelikoptrar som Ryssland.

Hur ska man räkna med vad NATO har i Europa när USA har en hel del placerat på baser i europeiska länder? Jag har inte uppgifter på hur mycket det är så jag kan inte inkludera det. Det innebär en viss underskattning av NATO:s kapacitet i Europa. Hur ska Turkiet, som ligger i Asien och Europa, räknas? Det bör ingå om man jämför med Rysslands kapacitet. Det landet ligger ju också till större delen i Asien. Jag har räknat NATO totalt minus USA och Kanada.

Det visar sig att NATO-Europa har större militär budget, fler hangarfartyg, fler landstigningsfartyg och liknande, fler större krigsfartyg, fler icke-nukleära ubåtar, fler stridsflygplan och fler attackhelikoptrar än Ryssland. NATO-Europa har färre tanks, färre korvetter, färre nukleära ubåtar, färre kärnstridsspetsar och färre militära satelliter. Slutsatsen blir att det inte är givet vilken sida som har övertag i ett krig med konventionella vapen i Europa, när NATO:s största militärmakt räknats bort.

Det första uttalandet kan därmed avfärdas.

2. ”Det finns ett land i Europa, som har timmar/dygn för att föra fram förstärkningar och underhåll, am, reservdelar m m till en krigsskådeplats I Europa.”

Det är helt korrekt vad gäller Ryssland, men det gäller även för flera andra europeiska länder. Ryssland kan ha ett visst övertag inom och nära eget territorium. Övriga europeiska länder har en större sammanlagd befolkning, större ekonomisk kapacitet och även större transportkapacitet.

Det är därmed svårt att finna stöd för påstående nummer två annat än för områden nära den ryska gränsen.

3. ”Det finns ett land som har agerat militärt och ockuperat ett antal andra länder i Europa.”

Nej det finns flera länder som agerat militärt i Europa. Det är ett vanligt förekommande synsätt att det är Ryssland som utmanat den europeiska säkerhetsordningen. Så här uttrycks det i Försvarsberedningens rapport som offentliggjordes i december 2017: ” Den ryska aggressionen mot Ukraina har utmanat den europeiska säkerhetsordningen i grunden.” (3) Redan 1999 utmanades den europeiska säkerhetsordningen när NATO utan stöd i FN:s Säkerhetsråd bombade Jugoslavien i 78 dygn i syfte att tvinga landet att avstå från Kosovo. Påståenden om pågående folkmord utnyttjades för att motivera krigsinsatsen, som efter undersökning visade sig vara falska. Då var flera europeiska länder inblandade. Det framgår väldigt tydligt av de resolutioner som antogs 1999 av FN:s Säkerhetsråd (1160, 1199, 1203, 1239 och 1244 som har koppling till situationen i Kosovo) att det inte någon gång gav mandat för bombningar av Jugoslavien i syfte att påverka situationen i Kosovo. Några tusen människor dog. I Kosovo har USA etablerat sin näst största militärbas i Europa och landet kan ses som en vasallstat till USA.

Just denna fråga gav upphov till diskussion mellan skribenten och mig på Facebook. Han hävdade att det fanns mandat, men kunde efter sju påstötningar inte visa att så är fallet. Resolutionerna som antagits tidigare har en tydlig syftning på Bosnien eller annat avgränsat område i Jugoslavien. Det fanns inget mandat som gav rätt att agera militärt som syftar på Jugoslavien som helhet. Här är några citat från den försvarsanställde ur Facebookflödet som innehåller felaktiga påståenden: ” FN gav mandat för missionen, inte enskilda insatser.” ”Det behövs inte alltid nya mandat för varje åtgärd.” ”Enskilda insatser” eller ”varje åtgärd” är väl knappast adekvata beteckningar för 78 dagars bombning.

Överste Bo Pellnäs som var fredsförhandlare på Balkan och OSSE:s representant i Belgrad i början av 2000-talet skrev följande i Svenska Dagbladet 8 februari 2004 (han talar om krig inte enskilda insatser):

… låt os vara fullständigt klara på en punkt. Massakern i Racak till trots (23 som troligtvis avrättats, min anm.), kan man inte påstå att det pågår en folkfördrivning och inte heller något folkmord i Kosovo innan kriget bryter ut. Ett sådant påstående faller på sin egen orimlighet eftersom OSSE har cirka 1 200 observatörer på plats. …..
… läget i Kosovo i mars 1999 motiverade inte att man började krig mot Serbien, knappast med och än mindre utan stöd i en FN-resolution. (SvD 8/2 2004, sid 4)

Ryssland behövde inte använda mer än små grupper av soldater som bevakade ett antal punkter på Krim. Ukrainska soldater lämnade inte sina förläggningar. Om de beordrats till det hade sannolikt flertalet gjort myteri. En folkomröstning hölls som gav ett överväldigande stöd för anslutning till Ryssland.

I Ukraina pågår ett inbördeskrig med inblandning från såväl Ryssland som Natoländer. Det är inte ett angreppskrig. Inbördeskriget började efter det att det skett en icke-konstitutionell kupp mot en demokratiskt vald president i Kiev med stöd främst från grupper i västra och norra delarna av landet. Det hade även skett attacker mot grupper i östra och södra delarna av landet som inte accepterade den kuppen, bl.a. en massaker i Odessa 2/5 2014. (4)

I Georgien var det Saakashvili som började genom att beordra bombning av Sydossetiens huvudort samt ryska trupper. Ryssland, som i enlighet med avtal med Georgien hade fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Sydossetien och Georgien, besvarade angreppet och drog sig inom några dagar tillbaka till den gräns som de facto gällt sedan början av 1990-talet. Grunden till konflikten vara att folk i Sydossetien och Abchazien inte accepterade att ingå i Georgien i samband med avknoppningen när Sovjetunionen upplöstes. Ryssland insatser i Georgien kommer inte ens i närheten av NATO:s 78-dagarsbombning av Jugoslavien.

Jag kan inte avstå från att i sammanhanget ta upp ett faktum som inte nämns i listan av påståenden. Ett av huvudargumenten för att säkerhetsläget runt Östersjön försämrats är Rysslands agerande i vårt närområde. Ett exempel från några moderata politiker i Göteborg: ”Men vi är också tydliga med att det konkreta försvarshotet i vårt närområde är ett allt mer aggressivt Ryssland som genom krigen i Georgien och Ukraina visat sig kapabla att angripa grannländer med militärt våld.” (5) Det uttalas i diverse tidningar och vår förra ÖB nämnde såväl Krim som Georgien i ett inlägg med en rubrik som handlade om ” … konflikt i vårt närområde …”. De ryska insatserna på Krim och i Georgien tas ofta som ett exempel. Kosovo ligger faktiskt närmare Sverige än Krim och det är närmare till Algeriets huvudstad än det är till Georgiens (Tiblisi) från Östersund, Göteborg och Malmö och några kilometer längre om avstånden från Stockholm jämförs. Fågelvägen från Stockholm till Georgien går över Östersjön, Lettland, Litauen, Belarus, Ukraina och Ryssland. Man kan nå till istäcket på Grönland eller en bra bit in i Asien bortom Uralbergen som har samma fågelavstånd som Stockholm-Tiblisi. Kosovo brukar inte tas upp när det talas om ”vårt närområde”. Avgränsningen av ”vårt närområde” är minst sagt tendensiös.

Återigen bör man höja blicken till det globala området. Då visar det sig att USA i särklass flest gånger ”agerat militärt och ockuperat andra länder”. Milliontals människor har dött i krig som USA varit huvudaktör i. USA har sedan 2003 bedrivit ett ”krig mot terror” som lett till en ökad förekomst av terror. Det senaste är dock att detta inte längre är högsta prioritet för USA:s försvarspolitik. Nu pekas Kina och Ryssland ut som fiender och stater som agerar mot USA:s intressen ska kunna angripas militärt, dvs det ska inte bara kunna ske som svar på angrepp vilket skulle ha varit i enlighet med FN-stadgan. Den politiken har tillämpats länge, men nu sägs det i klartext av Secretary of Defence James (Mad Dog) Mattis. Det bådar inte gott. (6)

Påstående nummer 3 är felaktigt/meningslöst eftersom flera NATO-länder gjort mer i detta avseende än Ryssland, såväl i som utanför Europa.

4. ”Det finns ett land i Europa som uttalat tydligt att de vill återfå sin forna roll.” denna punkt behandlas ihop med första delen av punkt 8 som egentligen är en precisering av punkt 4, dvs ”Vill det landet genomföra det som deras ledning säger, återskapa ett Storryssland, ja då ligger Balterna sannolikt lite illa till.”

Det går inte att analysera detta utan att ha ett citat från den ryska ledningen. Jag känner inte till att det finns något uttalande från den ryska ledningen som skulle säga det. På direkt fråga till skribenten om det finns något citat som visar att Ryssland vill ”återskapa ett Storryssland” ”som dess ledning säger” fick jag ett undvikande svar. ”Vad gäller Storryssland och geografiska anspråk, så föreslår jag att du frågar tex de baltiska statsledningarna hur de uppfattar Rysslands uttalanden och agerande.” Från ”uttalat tydligt” och ”som dess ledning säger” till ”… de baltiska statsledningarna hur de uppfattar …”. Det kom aldrig någon källhänvisning med relevant citat. Fört övrigt är Ryssland redan världens till ytan största land.

Det har inte presenterats något som skulle kunna visa att det fjärde påståendet är korrekt.

5. ”Det finns ett land i Europa, som hotat andra länder i Europa med kärnvapen.”

Det är inte korrekt eftersom den policy som Ryssland har liknar den som ett annat europeiskt land med kärnvapen har, nämligen Storbritannien. Rysslands och Storbritanniens policys är inte direkta hot utan det sägs att i extrema fall kan länderna använda kärnvapen innan motparten gjort det. Dessutom har USA en liknande policy. USA har dessutom sagt att inget är uteslutet (”all options are on the table”) i samband med uttalade hot mot bl.a. Iran. NATO som organisation har i stort sett samma policy som Ryssland angående beredskap att använda kärnvapen. (7)

Det har inte presenterats citat som skulle kunna visa att Ryssland har hotat andra länder i Europa med kärnvapen och dessutom har Storbritannien en liknande policy.

Det närmaste man kan komma ett hot är ett inlägg i Jyllands-Posten skrivet 2015 av Rysslands ambassadör i Danmark, Michail Vanin, om att Danmark kan få kärnvapenmissiler riktade mot sina krigsfartyg om landet deltar i Natos missilförsvar. (8) Rysslands ledning uppfattar detta system som riktat mot Ryssland och uttalandet bör inte ses som offensivt. Ryssland har inte hotat att ta första steget i en militär konflikt, men det är en dålig signal. Det tar inte så lång tid att byta ut missiler mot sådana som innehåller kärnstridsspetsar och kan riktas mot mål i Ryssland. Båda sidor har idag tusentals kärnvapenstridsspetsar avsedda för diverse mål på ”andra sidan”. Frågan är om detta ömsesidiga befintliga hot förändras av danske ambassadörens uttalande.

Även påstående nummer 5 kan avfärdas.

6. ”Det finns ett land i Europa som genomfört övniningsanflygning mot Sverige där målet bedöms med den flygprofil man använda, var i norra Storstockholm och med kärnvaprnprofil.”

Detta bygger sannolikt på den flygning som genomfördes över internationellt vatten från Finska viken ner till området mellan Stockholm och Gotland och åter i mars 2013. Svensk press med SvD och DN i spetsen påstod att det var en övning för kärnvapenattack. NATO har i en årsrapport (2015) påstått att det var en simulerad kärnvapenattack. Men presenterades inga bevis för att så är fallet. Det är i och för sig svårt att bevisa eller motbevisa. Det har inte heller presenterats någon analys som visar att det skett från rysk sida, men inte från USA/NATO. Ingen har vad jag vet påstått att det fanns kärnvapen ombord vid övningen 2013.

Påstående nummer 6 har inte kunnat bekräftas.

7. ”Det finns ett land i Europa som satt in militär mot Balternas självständighetssträvanden.”

Det som sannolikt avses är protesterna under 1990-1991 innan Estland, Lettland och Litauen lämnade Sovjetunionen. I Litauen dödades 14 personer. Det är svårt att se vad det har för betydelse för nuvarande Rysslands agerande mot tre länder som nu är väl etablerade. När de nämnda händelserna utspelades var Litauen en delrepublik i Sovjetunionen.

Storbritannien, Spanien, Turkiet, Ryssland och Ukraina har under efterkrigstiden satt in militär mot självständighetssträvanden inom sina egna länder i vad som kan betraktas som inbördeskrig.

Påståendet är korrekt med avseende på Sovjetunionen före dess upplösning, men inte för Ryssland.

8. ”Vill det landet genomföra det som deras ledning säger, återskapa ett Storryssland, ja då ligger Balterna sannolikt lite illa till.” (har i den första delen behandlats ovan under punkt 4)

Ryssland har inte uttalat något militärt hot mot de tre baltiska staterna. Det är svårt att se vad Ryssland skulle vinna på en ockupation. Det finns inget stöd för anslutning till Ryssland i dessa länder så som det var på Krim eller i Sydossetien och Abchazien. Därmed skulle Ryssland mötas av en fientlig befolkning vilket inte gällt de nämnda områdena. En invasion skulle sannolikt leda till minst ett fullskaligt handelskrig med EU och USA och mest en fullskalig militär konflikt med NATO. Rysslands ledning har ingen sådan avsikt och inser dessutom att det skulle var självmord.

Det har inte presenterats något citat som skulle kunna ge stöd för påstående nummer 8.

9. ”För att hindra NATO att angriper, så är Gotland ett strategiskt område.
Den som sitter på, eller blockerar Gotland, behärskar stora delar av Östersjö till havs och i luften.

Resten av Sverige är av ringa intresse i ett sådant scenario.”

Ja, Gotland är viktig för den som vill ha kontroll över Östersjön. Det gäller båda parter. Det är däremot inte lika självklart att resten av Sverige skulle vara av ringa intresse i sammanhanget. Problemet för resonemanget är att Baltstaterna inte är hotade. Det är i en tidig fas av ett eventuellt storkrig mellan NATO och Ryssland som det skulle kunna vara av intresse för båda parter att vara först på Gotland, främst för att hindra den andra parten att få kontroll över ön.

Påstående nummer 9 är korrekt med avseende på Gotlands strategiska betydelse i Östersjön, men det bygger på att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna vilket inte är aktuellt.

 

En övergripande slutsats är att det inte ligger så mycket bakom påståendena som det verkade vid första genomläsning. Det är slående att en som det verkar initierad (i alla fall kunnig i tekniska frågor) försvarsanställd deltar i diskussionen med så svaga argument. En kurs i utrikespolitik och nutidshistoria kanske skulle vara bra för försvarsanställda som avser att yttra sig om den här typen av frågor.

 

En mycket mer allvarlig fråga som avspeglas i denna genomgång av påståenden är ett av det svenska försvarets svagheter. Föreställningen att det enda tänkbara hotet kommer från Ryssland innebär att Sveriges försvar kan stå handfallet om något annat land skulle anfalla.

 

  1. http://www.synapze.se/?link=article&key=16871
  2. http://www.synapze.se/?link=article&key=16758
  3. http://www.regeringen.se/4b02db/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-20252.pdf
  4.  http://www.synapze.se/?link=article&key=16638
  5. https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/hur-var-det-nu-med-ryssland-sd/
  6. http://www.ronpaulinstitute.org/archives/featured-articles/2018/january/26/america-s-national-defense-is-really-offense/
  7. https://en.wikipedia.org/wiki/No_first_use
  8. https://www.aftonbladet.se/nyheter/article20503940.ab

 

Dela artikeln

0 Kommentarer



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.