Deltagande media
FREDAG 24 MAJ 2019
Utrikes
2019-03-03

EU:s och Sveriges sanktionspolitik

  • Foto: Från Blacklisted news.

Sanktioner används idag i stor utsträckning av USA och EU. Det är en metod att sätta press på ett land, en organisation eller individer i ett land som är mindre hård än militära insatser. Eftersom det har med makt att göra är det typiskt att en stark part använder metoden för att påverka en svag part. Bojkottaktioner tenderar att vara det motsatta. Det senare gäller kampen mot Apartheid i Sydafrika och BDS mot vår tids Apartheid i Israel.

Sverige har inte infört egna sanktioner, men deltar i 28 stycken riktade mot länder eller individer i enskilda länder. Av dessa har 15 någon grad av FN-stöd, men alla regleras genom rådsbeslut i EU. Det oftast förekommande är vapenembargo, frysning av tillgångar och reserestriktioner för enskilda. När det gäller sanktionerna mot Syrien listas 21 olika tillämpningsområden vilket innebär stora problem för människor i Syrien. De skulle ha varit förödande om inte länder som Ryssland, Iran och Kina vägrat att delta i dessa sanktioner.

Användning av sanktioner regleras av FN-stadgans §41. Där sägs att Säkerhetsrådet kan besluta om sanktioner i stället för militära insatser i dess arbete för att upprätthålla fred. Sanktioner från enskilda länder riktade mot andra länder är inte förbjudna eller reglerade i FN-stadgan, men de hårdare formerna av sanktioner är så stora hinder för andra länders frihet att de strider mot andan i denna stadga. Staters suveränitet är en grundbult i FN-stadgan.

På den svenska regeringens hemsida kan man läsa följande:

Vad är sanktioner och varför används sådana?
De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. Sverige har inga egna, nationellt beslutade sanktioner. Andra länder kan dock ha infört egna sådana.
Sanktioner innebär att begränsningar införs i handlingsfriheten för en stat, en grupp eller individer genom ett kollektivt beslut av andra stater. Detta sker för att det internationella samfundet på fredlig väg vill försöka påverka statens, gruppens eller individens beteende genom olika ekonomiska och politiska åtgärder. Det kan till exempel röra sig om att ändra politiken hos en stat som hotar internationell fred och säkerhet, att kyla ned en konflikt inom ett land, att förmå en stat att upphöra med systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller att försöka få staten att ansluta sig till vissa demokratiska principer. Sanktioner skiljer sig från andra utrikespolitiska instrument genom att vara reglerade på rättslig väg. De är precist utformade och brott mot dem kan medföra straff. Sanktioner är avsedda att vara tidsbegränsade och att ses över regelbundet i ljuset av utvecklingen. När målet för dem är uppnått ska de avvecklas. (Från Regeringens hemsida. Min understrykning.)

Observera formuleringen ”det internationella samfundet”. Den termen brukar användas för att ge status åt det som USA, EU och några ytterligare länder anser eller gör. Det är bara beslut som fattas i FN:s olika organ som borde betraktas som uttryck för det internationella samfundet. Observera också att endast i undantagsfall är EU:s sanktioner riktade mot ”en stat som hotar internationell fred och säkerhet” ens i det uttalade syftet, trots att det står först i listan över motiv i regeringens beskrivning.

FN:s Generalförsamling har fördömt USA:s sanktioner mot Kuba som pågått sedan 1959, dvs i 60 år Det klingar illa med att sanktioner ska vara tidsbegränsade. Endast två nationer, USA och Israel, röstade mot fördömandet 2018. Problemet är inte att USA vägrar att handla med Kuba utan att USA tvingar andra länders företag att följa de sanktioner de infört. De sätter därmed USA:s lagstiftning över den internationella.

En av EU:s sanktioner riktas mot terrorgrupper, en annan mot kemiska vapen. Av de sanktioner som EU riktat mot 28 länder eller individer i något specifikt land avser 20 länder i Afrika och Mellanöstern och 4 avser länder i östra Europa. De återstående är Kina, Nordkorea, Venezuela och Myanmar. Inget land i Nordamerika, inget i Västeuropa och endast ett i Latinamerika således. Det intryck man får är att urvalet är baserat på dels en kolonial syn och dels på politiska intressen snarare än en omtanke om och respekt för FN-stadgan.

USA, som i särklass bombat och invaderat flest andra länder och som använt sig av tortyr i betydande omfattning, har inte varit föremål för sanktioner av EU. Saudiarabien som bombat i Jemen och framkallat en svältkatastrof och Israel som under lång tid tillämpat en apartheidpolitik och genomfört etnisk rensning i stor skala är andra exempel på länder som inte fastnat i EU:s sanktionsnät.

Flera EU-länder har själva bombat andra länder utan stöd i FN-stadgan. Med vilken moralisk rätt har EU infört sanktioner mot länder som inte hotat något annat land? Jag har tröttnat på att använda ordet hyckleri, men vad ska jag göra?

*****

UN Charter, Article 41

The Security Council may decide what measures not involving the use of armed force are to be employed to give effect to its decisions, and it may call upon the Members of the United Nations to apply such measures. These may include complete or partial interruption of economic relations and of rail, sea, air, postal, telegraphic, radio, and other means of communication, and the severance of diplomatic relations.

 

 

 

Dela artikeln

1 Kommentar



ARTIKEL ARKIVERAD

Denna artikel är arkiverad och går därför inte längre att kommentera eller gilla.
  1. Erik Anderson
    08 mars 20:11

    Bra artikel om den strukturella globala rasismen. Hur ställer sig Vänsterpartiet i EU nämnden och i EU parlamentet i förhållande till EUs sanktionspolitik? Syrien? Zimbabwe? PFLP?