Riksbankens 0-ränta historiskt kristecken

Riksbanken tog under tisdagen ett historiskt beslut och sänkte reporäntan till 0 procent. Borgerliga tidningar skriver att experter var chockade. Räntesänkningen är ett tidigt varningsskalv.

Många bedömare var överraskade, men alla lät ändå inte ledsna.

– Nu blir det gratis för bankerna att låna pengar av Riksbanken. Det är överraskande, säger Avanzas sparekonom Claes Hemberg, till Aftonbladet.

Anledningen till räntesänkningen är att inflationen är långt under 2-procentsmålet som Riksbanken enligt lagen har i uppgift att verka för. Under september har inflationen enligt SCB varit -0,4 procent jämfört med september året innan.

En inte oviktig detalj i sammanhanget – men som få verkar våga ge ordentlig uppmärksamhet och tala klarspråk om: vi har idag deflation i Sverige. Mer om det senare.

Med sänkningen av reporäntan hoppas Riksbanken att företagen ska låna mer pengar och sätta fart på ekonomin. Den tänkta mekanismen är att lägre lånekostnader ger fler investeringar, som i sin tur ger fler jobb, som i slutändan leder till att lönerna och priserna kan öka och inflationsmålet nås.

Svd:s ekonomiskribent Andreas Cervenka uttrycker tankegångarna mer levande:

”Tanken är att den försiktige småländske plastfabrikant som inte vågat nyanställa och bygga ut vid en reporänta på 0,25 procent plötsligt ska förvandlas till en riskälskande expansionsgeneral vid reporäntan 0 procent. I den värld som existerar bortom de nationalekonomiska kalkylbladen och som brukar gå under namnet verkligheten är det möjligen inte så enkelt.”

Men sänkningen av räntan är inte lösningen på den höga arbetslösheten och den ekonomiska krisen. 0-räntan är istället det sista desperata skottet från Riksbankens nu helt tomma ammunitionsförråd. Riksbanken har i praktiken nu inte längre några verktyg kvar att använda för att sätta fart på ekonomin.

Sänkningen av reporäntan till 0 procent stimulerar dessutom till ännu mer spekulation och högre bostadspriser med ännu större risk för en ny bostadskrasch och finanskrasch. Det är också viktigt att notera att Riksbanken använder inflationsmåtten KPI och KPIF (konsumentprisindex och konsumentprisindex rensat på effekten av skatter och ränteändringar). Dessa mått ser på prisökningarna på konsumentpriserna men tar inte hänsyn till prisökningar på bostäder och aktier, vilka varit betydande under lång tid.

Samtidigt, om deflationen består – dvs om konsumentpriserna sjunker – innebär det att pengar som sparas ökar i värde. Det kan underminera viljan att konsumera, med ännu större prissänkningar som följd och ytterligare ökade incitament att spara sina pengar. Detta är alla ekonomers mardrömsscenario. De ekonomiska problemen som länge har setts torna upp sig mörka på himlen har plötsligt kommit ganska nära.

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Missriktade och ineffektiva sanktioner

I Sverige finns det en bred uppslutning bakom hårda sanktioner mot Ryssland motiverade av kriget i Ukraina. Politiker tävlar om att vara tuffast i klassen, särskilt när det gäller att strypa importen av olja och gas. Sanktionspolitiken har en analytiskt svag grund. Den är en form av självbedrägeri. Sanktionspolitiken som beslutats av USA, EU och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Hur många kommer att dö av sanktioner?

Foto, L Drake. Svaret beror på hur hårda sanktioner som införs mot Ryssland motiverade av invasionen av Ukraina. I några tidigare sanktioner har många människor dött. Ett exempel är sanktioner mot Irak då minst en miljon irakier dog. De dog som en följd av att sönderbombade reningsverk inte kunde repareras pga brist på reservdelar och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer