Grekiska valet avgör eurons öde

Som det ser ut idag kommer Grekland få en ny regering som kommer motsätta sig åtstramningspolitiken. Det ger EU ett tydligt val om hur man ska fortsätta, antingen accepterar man det och går tillbaka till den politik som i praktiken rådde innan 2009, eller så sparkar eurozonen ut Grekland, med en klar risk för uppbrott av eurozonen.

Riksbankerna och statsskulderna

När eurokrisen började var svenska företrädare snabbt ute för att påpeka att vad som händer i eurozonen inte kan hända här, för vår statsskuld i kronor är uppbackad i sista hand av riksbankens tryckpress och den kan trycka så många kronor man vill. Innan 2009 var det i praktiken så inom eurozonen att medlemsländernas statsskulder var uppbackade av europeiska centralbanken (ECB), eller i varje fall uppfattade omvärlden det så. När finanskrisen slog till började underskotten öka i de länder som hade en egen bankkris (Irland) eller handelsunderskott (Portugal, Spanien, Italien och Grekland).

Handelsunderskottet placerade dem i ett läge där deras valuta skulle sjunka mot euron om de gick ut, vilket gav spekulanter en möjlighet att tjäna pengar på att testa om ECB faktiskt backade upp statskulderna. ECB valde att inte stödköpa statsskulder och signalerade att situationen var sådan att om underskottsländerna fick tillräckligt höga räntekostnader skulle de bli tvungna att gå ur euron och föra över statsskulden till en egen, sjunkande valuta. Det blev en startsignal för spekulationsattacker, räddningspaket och åtstramningspaket.

ECB och politiken

Under krisåren etablerade ECB, EU kommissionen och IMF den så kallade Trojkan, som fick till uppgift att bestämma vilka åtstramningar som var nödvändiga för att få del av åtstramningspolitiken.

2012 gick ECBs centralbankschef Draghi ut med nya besked, ECB planerade att stödköpa statsskulder i den omfattning som de bedömde nödvändigt för att få slut på krisen. Eftersom ECB per definition har så mycket euros som de vill trycka var det ett effektivt besked, räntorna dök snabbt. Kvar fanns dock kravet på länderna ställda under Trojkan att fortsätta följa order, annars skulle ECBs stöd försvinna.

Dagsläget

Idag har vi alltså i eurozonen kvar en oklarhet om länders statskulder i praktiken är uppbackade av ECB. Vi har också en politisk struktur som ställer vissa medlemsländer under styrning från ECB, EU-kommissionen och IMF. Inget av dess organ är valt för att styra medlemsländerna och har betett sig precis så maktfullkomligt som man kan vänta sig med ovalda byråkrater. Det har som väntat också haft ekonomiskt katastrofala resultat. Läget är inte hållbart och kommer att ändras.

Piketty skriver i Liberation:

En vérité, une monnaie unique ne peut fonctionner avec 18 dettes publiques et 18 taux d’intérêt sur lesquels les marchés financiers peuvent librement spéculer.

I verkligheten kan en valuta inte fungera med 18 statsskulder och 18 olika räntor med fri spekulation från finansmarknaderna.

Varje land behöver ha sin statsskuld uppbackad av sin centralbank. Idag är det oklart om länder som Grekland har uppbackning av ECB. Att välja Syriza skulle tvinga fram ett tydliggörande.

Lösningar

Federalister har argumenterat för olika lösningar, till exempel eurobonds, för att få en federal stat som med euron som valuta och ECB som centralbank kan ha en garanterad statsskuld. Den skulle i sin tur kunna ta över funktioner från medlemsländer eller garantera deras statsskulder. Den federala lösningen blockas dock av många medlemsländer som inte vill förlora makt, och vid det här laget är det tydligt att en federal lösning inte är på gång.

Det lämnar två vägar att gå, antingen tillbaka till innan 2009, ECB backar upp statsskulderna utan krav på politiken. Det är okonventionellt och lämnar i teorin möjlighet för medlemsländerna att utnyttja situationen på grannländers bekostnad, men det funkade innan 2009 och skulle fungera igen. Eller så bryter man upp euron och återgår till att varje land har sin statskuld i sin valuta, uppbackat av sin centralbank. Då blir första steget från EU att sparka ut Grekland.

Euractiv rapporterar att Tyskland diskuterar att sparka ut Grekland ur euron, men kommissionen anser att beslutet att gå med i euron är oåterkalleligt. Diskussionen har därmed börjat om vilken väg EU ska gå efter valet.

MÅRTEN FJÄLLSTRÖM

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

EUs sanktioner mot Ryssland och Minskavtalet – bedrägeri på hög nivå?

Denna artikel publicerades första gången 2016 07 03 EUs sanktioner mot Ryssland ska förlängas till slutet av januari 2017. Det har nyligen beslutats och ett av huvudargumenten är att Minskavtalet (Minsk 2) inte genomförts. Det är liktydigt med att beskylla Ryssland för att ligga bakom misslyckandet. Minsk 2 är undertecknat av representanter från OSSE, Kievsidan, […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Maidan 2014 och faktaresistens

Utrikes 2017-05-07 Synapze har publicerat flera artiklar om de dramatiska händelserna i Ukraina 2014. Nu tre år senare är det svårt att förstå hur den allmänna uppfattning bland svenska politiker och journalister om vad som hände fortfarande kan vara så ensidig som den är. Det talas mycket om faktaresistens och ’fake news’ när det gäller […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer