Riksbankschefens desperata rop på hjälp

Riksbanken meddelade igår att den sänker reporäntan till rekordlåga -0,35 procent. Samtidigt köper Riksbanken statsobligationer för 45 miljarder kronor för att ytterligare sänka räntorna. Agerandet är ett desperat rop på hjälp i en allt mer krisande kapitalism.

Genom sänkt ränta vill Riksbanken att kronan ska försvagas så att importerade varor blir dyrare och inflationen därmed ökar. Riksbanken hoppas också att den lägre räntan ska göra att lån, investeringar och konsumtion ska öka, få fart på ekonomin och öka därmed också öka prisnivån/inflationen.

Sverige har haft deflation under både 2013 och 2014 vilket anses som mycket farligt då det kan leda till en nedgående spiral  som stryper ekonomin när ”köp som skulle göras idag skjuts upp till imorgon” då konsumenterna vet att priserna kommer falla.

Deflationen visar att den nyliberala ekonomiska teorin har nått vägs ände. Inte ens lägre ränta får längre kapitalet att investera tillräckligt mycket, eftersom köpkraften under 35 års tid utarmats genom höga vinster för företagen och låga löner för vanligt folk.

I en underhållande intervju med SvD ropar Riksbankschef Stefan Ingves desperat på hjälp. Å ena säger han att den lägre räntan ska öka lån, investeringar och konsumtion, men ser samtidigt med ökande oro på hushållens stora lån och hanteringen av bostadsmarknaden.

– Det mest sannolika är att hushållen kommer fortsätta låna och vi tycker ju att hushållen redan har lånat för mycket. Det betyder att man måste hantera det på annat håll, det vill säga med kraft driva de här frågorna om minskat ränteavdrag, amorteringskrav, olika typer av skatteåtgärder för att hantera detta eller på ett eller annat annat sätt göra det svårare att låna, säger Stefan Ingves.

Sverige är den näst mest skuldsatta av världens ekonomier alla kategorier med skulder på 293 procent av BNP, endast slaget av Japan med 411 procent. Detta enligt en tabell i den så kallade Genève-rapporten om världsekonomin från i höstas, skriver SvD:s Andreas Cervenka i artikeln Lugnet före stormen i Lala-landet Sverige från 25 april i år.

Sveriges statsskuld (finansiell bruttoskuld) är bland de lägsta i världen (räknas även finansiell tillgångar har Sverige ett överskott på cirka 811 miljarder kronor i statskassan) men på grund av totalharvererad bostadspolitik och borgerliga och socialdemokratiska politikers ovilja att ta tag i problemet har det privata skuldberget ökat astronomiskt. Totala skulderna är alltså högre än till exempel Greklands.

Som en bisarr konsekvens av regeringens ovilja att stimulera ekonomin med offentliga investeringar och kyla ner bostadsmarknaden med ordentliga nybyggen, fortsätter därför Riksbanken sänka räntan så att företagen och bankerna kan få ännu större marginaler, vilket på sikt endast ytterligare kommer förvärra läget. Det verkliga problemet är att lönerna är för låga med bristande efterfrågan på produkterna som tillverkas som följd, vilket får hela eknomin att stagnera. Bara en kraftig socialistisk omfördelningspolitik kan rädda Sverige, Europa och världsekonomin på sikt.

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Missriktade och ineffektiva sanktioner

I Sverige finns det en bred uppslutning bakom hårda sanktioner mot Ryssland motiverade av kriget i Ukraina. Politiker tävlar om att vara tuffast i klassen, särskilt när det gäller att strypa importen av olja och gas. Sanktionspolitiken har en analytiskt svag grund. Den är en form av självbedrägeri. Sanktionspolitiken som beslutats av USA, EU och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Hur många kommer att dö av sanktioner?

Foto, L Drake. Svaret beror på hur hårda sanktioner som införs mot Ryssland motiverade av invasionen av Ukraina. I några tidigare sanktioner har många människor dött. Ett exempel är sanktioner mot Irak då minst en miljon irakier dog. De dog som en följd av att sönderbombade reningsverk inte kunde repareras pga brist på reservdelar och […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer