Vem bestämmer momsen i Grekland?

Om det är något vårens förhandlingar visat, så är det att eurokrisen är en kris som handlar om makten i EU. Det är en konstitutionell kris och utvecklingen går mot minskad demokrati i EU.

Imorgon går grekerna till val om det förslag grekiska staten förhandlat fram tillsammans med representanterna för den grupp som tidigare var kända som trojkan: IMF, ECB och kommissionen. Vad omröstningen medför är en öppen fråga, både om de röstar ja – eftersom Eurogruppen (dvs finansministrarna i euroländerna) har sagt att de inte accepterar det förslaget ändå – och om de röstar nej.

En av punkterna i förslaget är rör de grekiska momssatserna. Grekland ville höja förmögenhetsskatten, men institutionerna-som-tidigare-kalldes-trojkan vill hellre höja momsen. Så hur kom det sig att momsen i Grekland är något som den grekiska staten förhandlar med EU?

Vad fördragen säger

Inget fördrag eller direktiv har gett EU makten att bestämma den grekiska momsen. Om man söker upp reglerna hittar man följande:

Moms måste man betala i hela EU, men medlemsländerna bestämmer sina skattesatser själva.

EUROPA – Momsregler i EU – Ditt Europa

Och verkar det ju märkligt att just den grekiska momsen ska bestämmas i Bryssel. Eller för den delen att det land som inte accepterar att momsen bestämms i Bryssel ska kastas ut ur euron.

Krisen

Men krisen då? Ja, det råder en ekonomisk kris i Grekland. Men mer än så råder det en kris i EU, en kris om vem som ska bestämma vad. Så vem bestämmer då momsen i Grekland nu?

Europaparlamentet?

Europaparlamentet är EUs enda direktvalda instans. Europaparlamentet var med och bestämde regelverket som säger att medlemsländerna bestämmer sin moms, men Europaparlamentet har inte ens en representatn på plats när den grekiska momsen ska förhandlas fram.

Kommissionen?

Kommissionen är EUs verkställande organ, dess regering. Kommissionen är en av delarna i den före detta Trojkan, men när kommissionens representant nu senast förhandlade med Grekland, fick han bakläxa av Tysklands finansminister. Kommissione kan sägas ha inflytande över Greklands moms, men bestämmer den inte.

IMF?

IMF, Internationella valutafonden är också en del av Trojkan. IMF är delvis en rapportskrivande instans och har faktiskt 2013 konstaterat att åtstramningspolitiken minskade BNP så mycket att lån/BNP bara ökar. Men IMF är framförallt en politisk instans och har sedan åttiotalet kört med principen att låna ut pengar för att kräva nyliberala reformer, vilekt de också gör här.

IMF har därigenom mer inflytande över Greklands moms än Europaparlamentet, trots att det inte är en del av EU.

ECB?

ECB är en väldigt oberoende riksbank. Det finns ingen politisk instans som ger ECB instruktioner utöver fördragen och EU-domstolen som uttolkar dem. För att säkra oberoendet består ECBs direktion av oavsättliga riksbankschefer som i sin tur utsetts av ett riksbanksfullmäktige som i sin tur utsetts av respektive stats parlament. Allt för att säkra oberoendet.

ECB är så oberoende att de kunnat strunta i vad de egentligen ska göra och istället använda sin makt över banksystemet till att hota medlemsländer. Till exempel har detaljer framkommit om hur ECB hotade Irland 2010 för att förmå dem att gå med på eurogruppens ”räddningspaket”. ECB verkar inte anse sig vara politiska, och därför vill de gärna att eurogruppen tar hand om politiken, men ECB är nödvändiga för att eurogruppen ska kunna bestämma tex Grekladns moms.

Om Grekland blir utkastade ur eurozonen, så kommer det vara genom beslut ECB fattar. Det är just nu oklart om ECB kan kasta ut Grekland ur eurozonen. Länge antogs det att sluta att acceptera ett lands statsskuld som säkerhet för bankernas lån från centralbanken, i praktiken skulle tvinga ut det landet ur euron. Men det har redan hänt under våren i Greklands fall och det visade sig att det inte tvingade ut Grekland.

ECB är också det tredje benet i den före detta Trojkan. ECB har därigenom både inflytande i att bestämma den grekiska momsen och håller den klubba som gör att det inte är bara Grekland som bestämmer Greklands moms.

Eurogruppen?

Eurogruppen, det vill säga finansministrarna i euroländerna. Eurogruppen är en informell konstellation som saknar lagstiftande funktion, men har trots det tagit centralpositionen i förhandlingarna med Grekland. Det är Eurogruppen som under våren gång på gång sagt nej till att betala ut det som återstår av de lån som Grekland redan beviljats.

Så vad betyder det här?

Eurogruppen har det mesta av makten, men IMF, kommissionen och ECB har också inflytande. Makten vilar på ECBs förmåga och vilja att skada medlemsländers ekonomi. Grekland har varit extra utsatt, men alla medlemsländer är potentiella mål då alla regeringar skulle skadas politiskt av ekonomiska sanktioner. Om Grekland röstar nej imorgon, kommer ECBs förmåga och vilja att skada testas. Om de inte gör något återgår makten över den grekiska momsen till grekiska parlamentet. Men om de vidtar åtgärder så är det också viktigt vilka. Hur skadar ECB länder som straffar sig, och vilka länder kan de straffa?

Om Grekland röstar ja imorgon så fortsätter framförallt ECB och eurogruppen att bestämma Greklands moms, och i förlängningen momsen i andra euroländer.

Momsen är här ett exempel på en fråga som enligt EUs fördrag och direktiv hör hemma på nationell nivå. Det är inget speciellt med just momsen utan alla frågor som nationella parlamentet normalt hanterar kan flyttas till denna grupp, när de så önskar. Det innebär att oavsättliga riksbankschefer och medlemsstaternas finansministrar har genomfört en enorm maktöverföring från medlemsländernas parlament. Enda sättet att med röstning ändra politiken blir då att byta ut majoriteten av finansministrarna. Vilket gör vårens mobbning av Varoufakis extra allvarlig, om eurogruppen bestämmer vilka finansminstrar som det är acceptabelt för medlemsländerna att utse så har den i praktiken förvandlat sig själv till ett självvalt organ.

Så för den europeiska demokratins skull är det väldigt viktigt att Grekland imorgon röstar nej.

MÅRTEN FJÄLLSTRÖM

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

EUs sanktioner mot Ryssland och Minskavtalet – bedrägeri på hög nivå?

Denna artikel publicerades första gången 2016 07 03 EUs sanktioner mot Ryssland ska förlängas till slutet av januari 2017. Det har nyligen beslutats och ett av huvudargumenten är att Minskavtalet (Minsk 2) inte genomförts. Det är liktydigt med att beskylla Ryssland för att ligga bakom misslyckandet. Minsk 2 är undertecknat av representanter från OSSE, Kievsidan, […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Maidan 2014 och faktaresistens

Utrikes 2017-05-07 Synapze har publicerat flera artiklar om de dramatiska händelserna i Ukraina 2014. Nu tre år senare är det svårt att förstå hur den allmänna uppfattning bland svenska politiker och journalister om vad som hände fortfarande kan vara så ensidig som den är. Det talas mycket om faktaresistens och ’fake news’ när det gäller […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer