Vad betyder Syrizas seger?

Syrizas seger i grekiska valet var oväntat stor med 35,5 procent av rösterna mot Ny Demokratis 28 procent. Men vad betyder egentligen Syrizas seger i praktiken?

Frågan är inte helt enkel att besvara. Vilket utrymme Syriza faktiskt har att bedriva politik är omdiskuterat. Syriza och Alexis Tsipras själva menar att de ska satsa på sociala motåtgärder för att skydda de mest utsatta, intensifiera kampen mot skatteflykt, korruption, illegal handel etcetera, samtidigt som driva på för slutliga förhandlingar om skuldnedskrivningar.

Dess motståndare, däribland tidigare finansministern Yanis Varoufakis menar att memorandumet berövar grekiska regeringen verktygen att slåss mot oligarkin och att få ett slut på krisen.

Framtiden för partiet Syriza är också oviss. Kommer det orka resa sig och åter ge medlemmarna framtidshopp? Partiet är klart deformerat efter att vänsterflygeln ”Vänsterplattformen” med Panagiotis Lafazanis i spetsen lämnat och bildat anti-åtstramningspartiet Folklig Enhet, vilket missade parlamentet med en hårsmån, 0,13 procentenhet. Dessutom har en stor del av vänstern inom den Tsipras-trogna plattformen i partiet lämnat, tendensen 53+. Uppskattningsvis har runt 20 procent av Syrizas medlemmar lämnat partiet sedan i juli.

Symboliskt innebär Syrizas valseger att vänstern kunnat visa sig behålla makten trots att det blåser. Trots kapitulationen i slaget mot Trojkan om memorandumet hoppas Syriza att kriget inte är förlorat. För Podemos i Spanien borde Syrizas valvinst trots omständigheterna vara positiv inför valet i december, liksom för Sinn Fein som har regeringsmakten inom räckhåll vid valet i Irland nästa år. På så vis bidrar Syrizas valseger till att hålla vänstervågen vid liv.

Folklig Enhet misslyckades att komma i parlamentet vilket måste varit en total kalldusch. Denna utbrytning från Syriza stod för en hård anti-åtstramningslinje och lämnande av euron. Trots stöd från flera kända profiler som Zoi Konstantopoulou, Manolis Glezos och sista dagen även Yanis Varoufakis, klarade partiet inte spärren på 3 procent utan stannade på 2,87 procent. Partiet har haft små ekonomiska resurser under valrörelsen vilket av allt att döma fällt utslag. De har ingen uppbackning i media som högern och inte ekonomin och organisationen för att mäta sig med Syriza och KKE på gatorna med reklam och affischer. De jämna siffrorna mellan Syriza och Ny Demokrati i opinionsmätningarna kan också ha spelat in på marginalen. Hur de nu ska finansiera och bedriva sitt fortsatta motstånd är ett frågetecken.

Men lyckas Syriza inte lindra plågorna som EU- och IMF-trojkan pålagt grekiska folket så är det ingen vågad gissning att protesterna så småningom kommer ta fart igen. Valdeltagandet var rekordlåga 55 procent, vilket kan jämföras med cirka 75 procent 2004. Många greker, inklusive kamrater i såväl Syriza som Folklig Enhet är säkert inte på topp motivationsmässigt för tillfället. För verklig förändring behövs en plan och ett hopp om en bättre framtid. Att frambringa dessa två ingredienser är de kanske två just nu största utmaningarna för vänstern i Grekland.

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Ny Ukrainapolitik – varför och varför nu?

Under drygt en vecka har flera inlägg publicerats som tyder på att västländer håller på att omvärdera sin syn på Ukrainakriget. Det gäller artiklar skrivna av personer som befinner sig i eller nära viktiga maktcentra eller har publicerats av tongivande tidningar som The Hill i Washington DC och brittiska The Guardian. Tidigare har ett antal […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Utredning om Natoanslutning ett svenskt självbedrägeri

Den rapport om säkerhetsläget som tagits fram av en parlamentarisk utredning är lika frikopplad från oberoende analys som svenska myndigheters analyser på säkerhetsområdet brukar vara. (Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige, Ds 2022:7 (regeringen.se)) Utredningens beskrivning av säkerhetsläget var klar redan när utredningen tillsattes. Någon förutsättningslös analys var det aldrig tal om. En […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer