I utkanten av den palestinska staden Nablus, på Västbanken, ligger flyktinglägret Askar. Det etablerades 1950 och idag bor över 30 000 människor på knappt 0,3 kvadratkilometer yta. I november besökte jag delen ”Nya Askar” som etablerades på 60-talet och fick en inblick i livet i flyktinglägret.

– Ockupation handlar inte bara om M16. De försöker förstöra din personlighet, att du ska känna dig som mindre värd. Därför är utbildning ett av våra sätt att bekämpa ockupationen, säger Amjad Refaie, föreståndare på Askar sociala utvecklingscenter.

Fram till 2007 var Nya Askar inte erkänd av UNRWA (FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar) och saknade helt skolor, hälsokliniker och mötesplatser. Därför startade Amjad och hans kollega Yousef, Askar sociala utvecklingscenter. Idag har centret flera projekt och ett stort antal verksamheter. Där finns dagis, en mötesplats för kvinnor, dansverksamhet, språkkurser, ett bibliotek och det hålls workshops inom ledarskap och mycket annat. Livligheten är imponerande och stämningen väldigt god. Det finns också särskild verksamhet för äldre ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. De tas omsorgsfullt om hand både av lärare och volontärer och bemöts med respekt.

Nya Askar ligger idag delvis i Area B med palestinsk civil kontroll och delad israelisk och palestinsk säkerhetskontroll, och delvis i Area C under full israelisk kontroll (civilt och militärt).

El och vatten delas med övriga Nablus men flyktinglägret sköter resterande delar själva. Cirka 60 procent av de boende i flyktinglägret är barn. Arbetslösheten bland de vuxna är hög, cirka 40 procent.

– Nu vill dessutom Trump förstöra flyktinglägren för att världen ska glömma flyktingfrågan, säger Amjad Refaie.

Donald Trump har skurit ner bidraget till UNRWA som har ansvaret för utbildning och hälsovård för 6 miljoner palestinier i i Jordanien, Syrien, Libanon, Västbanken och Gaza, från 346 miljoner dollar till 60 miljoner. Han vill på så vis ta bort frågan om de palestinska flyktingarnas rätt att återvända.

Efter besöket på det sociala centret går vi på rundvandring i lägret. Gatorna är trånga, det är smutsigt och husen är i dåligt skick. Vi möts av positiva hälsningar såväl som av skeptiska blickar. I flera hus är det skotthål från israeliska attacker. Utanför en skola finns fyra gravar som en påminnelse från 2002 då israelisk militär dödade flera invånare men inte tillät att kropparna begravdes utanför lägret som var under belägring. Det förekommer också israeliska räder på nätterna mot militanta motståndskämpar. Många av dem kommer från flyktinglägren, med stor sannolikhet eftersom levnadsvillkoren där är som allra sämst. Men den stora potentialen av motstånd finns i den vardagliga och ickevåldsliga kampen. Där kan alla delta, unga som gamla.

– Ett sätt att kämpa mot ockupationen och tillgodose behoven hos vårt folk i Askar är genom att utbilda dem om deras rättigheter och hur de kan kämpa för dem genom att ge information och kunskap om rätten att återvända och FN:s resolutioner. På så vis kan vi ge dem hopp även under dessa svåra omständigheter, säger Abu Jawdat Yousef.