Lars Drake, författare talande på protest möte

Vad är en ’Regelbaserad världsordning’?

Många begrepp används för att bidra till att ge en positiv bild av den egna sidans syn på världen. Ett begrepp som använts i ett flertal skrifter sedan 2014 är ’regelbaserad världsordning’, det låter ju förtroendegivande. I flera fall har det preciserats till ’amerikanskledd regelbaserad världsordning’ eller ’demokratisk regelbaserad världsordning’. Det har också förts en diskussion om problem med skapandet av en regelbaserad världsordning. I det senare fallet verkar det handla om en strävan att återupprätta respekten för FN-stadgan eller att skapa något nytt. Ett exempel som ligger nära detta är Atlantic Councils deklaration som diskuteras i en annan artikel på Synapze.

Tydliga definitioner är ovanliga i texter som diskuterar regelbaserad världsordning. Ibland handlar det snarare om att försvara äganderätter och regler om företags rättigheter gentemot stater. Oftast syftar det dock på relationer mellan länder.

Begreppet används även bland svenska politiker och tjänstemän inom utrikes och försvarsområdena. Försvarsminister Peter Hultqvist höll ett (ytterst ensidigt) tal vid sitt officiella besök i USA 2017 där han hänvisade till begreppet. ” The rule-based world order is challenged by totalitarian regimes and fanatical chaos.” (Den regelbaserade världsordningen utmanas (hotas) av totalitära regimer och fanatiskt kaos. Min översättning.) Speech by Minister for Defence Peter Hultqvist on Northern European Security – Government.se Han hade just haft en genomgång av Rysslands tillkortakommanden i detta avseende, men inte med ett ord nämnt USA:s betydligt större brott, t.ex. Irakkriget. Totalitära regimer syftar i den här typen av retorik främst på Ryssland och Kina. Det ytterst ensidiga ställningstagandet för USA som talet utgjorde har diskuteras på bl.a. Alliansfriheten av Lars-Gunnar Liljestrand och av mig på Synapze. Uppslutning bakom USA:s politik i oträngt läge, Lars-Gunnar Liljestrand – BEVARA ALLIANSFRIHETEN och Synapze

På ett seminarium arrangerat av Folk och Försvar i mars 2020 talade FOI:s Niklas Rossbach, om ’regelbaserad världsordning”. Denna regelbaserade världsordning hotas enligt honom av Kina och Ryssland inte av USA, helt i linje med försvarsministerns deklarerade inställning. Besvärande fakta utelämnas, som att USA:s vägran att underordna sig ICC tyder på att USA har svårt att ställa upp på en regelbaserad världsordning. De många brotten mot FN-stadgans våldsförbud är dock det tydligaste tecknet.

Jag ställde en fråga på Folk och Försvars seminarium om vad ’regelbaserad världsordning’ avsåg och påpekade att det som borde vara viktigt är FN-stadgan med dess våldsförbud mellan länder. Jag sa att det är USA som de senaste 20 åren attackerat flest andra länder och gav några exempel. Det som i inlägget av Rossbach hade nämnts som kritik mot Ryssland var Krim, som inte på långa vägar är lika allvarligt som USA:s många krig. Jag fick inget svar av Rossbach. Jag har även skickat ett långt brev till FOI med omfattande kritik och tio frågor, men inte heller då fått något svar i sakfrågorna. Synapze och Synapze

Angående USA:s försvar kan nämnas att ordet ’angrepp’ finns med i nämnda FOI-skrift av Rossbach. Rapportsammanfattning – Totalförsvarets forskningsinstitut – FOI Det syftar inte på något av USA:s alla krig utan på Pearl Harbour och 9/11, dvs angrepp på USA inte av. Det kan ju tolkas som ett erkännande av att USA:s krigande efter andra världskriget inte varit för att försvara eget territorium utan genomförts av andra skäl och på annat håll. 9/11 var inte en attack av ett annat land utan av en terrorgrupp som hade ett ursprung i de islamister som USA, Saudiarabien m.fl. länder finansierade för att lura in Sovjetunionen i krig i Afghanistan. En motåtgärd var G W Bush ’krig mot terror’ som medfört en ökning av terrordåd i världen.

Skriften innehåller flera andra formuleringar som framställer USA i positiv form när det finns mycket goda skäl att vara kritisk. Det talas om ’globalt ledarskap’ och följande som syftar på Barak Obama och Donald Trump:

”Båda har, hittills, varit inriktade på säkerhetspolitisk återhämtning, och återhållsamma med den slags värnande av den internationella ordningen och stora insatser som präglat amerikanskt agerande under 00-talet.” Rapportsammanfattning – Totalförsvarets forskningsinstitut – FOI

USA:s agerande i flera länder ses som återhållsamt för att det är mindre öppet eller aggressivt än under GW Bush! När den ’internationella ordningen’ diskuteras nämns inte FN-stadgan eller folkrätt. Spelar det ingen roll i en svensk myndighets analys av USA:s internationella uppträdande?

Begreppet ’regelbaserad världsordning’ används när det passar ett visst syfte, men det verkar rätt frikopplat från det som borde vara i fokus – folkrätt.

(Fotograf: Jan Strömdahl)

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Meningsfullt militärt stöd?

Igår kom nyheten om att Nato-lobbyisten Pål J sagt att Sverige skulle skicka vapen, ammunition m.m. till Ukraina till ett värde av 7,1 miljarder kronor. Det är det största enskilda militära stödpaketet från Sverige under det ”fullskaliga” kriget, sammanlagt har Sverige därmed satsat 30 miljarder kr.  Den fråga som uppstår är om det kommer att […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Ett icke-svar på mina frågor om hur Jämställdhetsmyndigheten definierat Rysslands samhällssystem

Min första reaktion när jag läste svaret från chefsjuristen på Jämställdhetsmyndigheten var att detta måste vara ett misslyckat skämt. Men det var nog värre än så. Det var nog allvarligt menat. Jag hade skrivit ett öppet brev till myndigheten redan den 7/1 2024 och bl.a. ställt några frågor angående myndighetens beställning av en utredning om […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer