Grekiska valet avgör eurons framtid

Det är inte bara i Sverige det lutar åt nyval, i Grekland kan det komma att bli ett val som skakar eurozonen.

Presidenten
För några veckor sedan beslöt Greklands konservative premiärminister Samaras att tidigarelägga valet av landets president. Greklands president väljs av parlamentet och trots att rollen är huvudsakligen symbolisk, leder oförmåga att välja en president automatiskt till nyval. Valet sker i tre omgångar, i de två första krävs 200 röster (av 300 möjliga) för att välja en president. Ingen trodde att regeringskoalitionen bestående av konservativa Ny Demokrati (ND) och de grekiska Socialdemokraterna (PASOK), som själva har 155 röster, skulle kunna få med sig så många från oppositionen. I andra röstningsomgången har de nu fått 168 röster.

I tredje omgången krävs bara 180 röster, och det verkar vara det regeringen chansar på.

Mutor och löften
I dagarna har ANEL, ett konservativ utbrytarparti som är mot åstramningspolitiken, anklagat regeringen för att försökt muta dem att rösta med regeringen. Grekiska regeringen tillbakavisar anklagelserna och lovar istället maktdelning och tidigarelagda val om delar av oppositionen vill rösta med dem.

Det grekiska politiska landskapet
Den styrande koalitionens partier är de två gamla maktpartierna. Sedan den grekiska diktaturens fall har de konservativa och socialdemokraterna alternerat vid makten. Den grekiska konstitutionen ger det största partiet femtio extra platser i parlamentet vilket bidragit till att ha två dominerande partier.

Den huvudsakliga oppositionen är Syriza, ett vänstersocialistiskt parti. I senaste valet blev också ANEL och DIMAR invalda, det förra som en utbrytare ur det konservativa partiet och det senare en utbrytare ur det socialdemokratiska. Båda bröt sig ur på grund av åtsramningspolitiken. ANEL har deklarerat att det viktigaste är att få en majoritet mot åtstramningspolitiken och har öppnat för gemensam lista med SYRIZA. DIMAR däremot ingick i den sittande regeringen efter förra valet och även om de nu lämnat den och förklarat sig villiga att samarbeta med SYRIZA, så verkar deras väljare övergivit dem. I ett val nu skulle positionen som socialdemokrater mot åtstramningspolitiken istället bli fylld av Potami som tog över den nischen i vårens EU-val. 

I parlamentet finns också kommunistiska KKE, nazistiska Gyllene gryning (XE) och oberoende leadmöter.

Alternativet till den nuvarande regeringen är alltså en koalition ledd av socialister, troligen i samarbete med konservativa och socialdemokrater mot åtstramning. Eventuellt kan den också ha stöd av kommunister. Den stora skiljelinjen i grekisk politik går nu inte längs med den klassiska höger-vänster fåran utan avgörs av synen på åtstramningspolitiken och relationen till EU.

Nyval och eurons framtid
Om det blir ett nyval kommer själva valet antagligen återstarta eurokrisen med stigande räntor på statsskulderna i de södra medlemsländerna. Räntorna återspeglar osäkerheten i om euron överlever och den upplevda risken mellan värdet av statsskulder i euro och i framtida nationell valuta. Om SYRIZA vinner valet (vilket opinionsundersökningarna talar för) och lyckas bilda regering kvarstår att förhandla med eurogruppen, EU-kommissionen och ECB om framtiden. Om de förhandlingarna strandar och ECB och eurogruppen gör verklighet av sina hot om att inte backa upp den grekiska statsskulden kommer regeringen inte ha så många alternativ till att lämna euron. Om ett land lämnar och återfår handlingsfrihet ökar risken att fler gör det, vilket ökar räntorna, vilket ökar incitamenten att lämna.

MÅRTEN FJÄLLSTRÖM

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

EUs sanktioner mot Ryssland och Minskavtalet – bedrägeri på hög nivå?

Denna artikel publicerades första gången 2016 07 03 EUs sanktioner mot Ryssland ska förlängas till slutet av januari 2017. Det har nyligen beslutats och ett av huvudargumenten är att Minskavtalet (Minsk 2) inte genomförts. Det är liktydigt med att beskylla Ryssland för att ligga bakom misslyckandet. Minsk 2 är undertecknat av representanter från OSSE, Kievsidan, […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Maidan 2014 och faktaresistens

Utrikes 2017-05-07 Synapze har publicerat flera artiklar om de dramatiska händelserna i Ukraina 2014. Nu tre år senare är det svårt att förstå hur den allmänna uppfattning bland svenska politiker och journalister om vad som hände fortfarande kan vara så ensidig som den är. Det talas mycket om faktaresistens och ’fake news’ när det gäller […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer