Invandringens vinster mäts dåligt i pengar

Invandringen har kostnader och vinster, men pengar är fel måttstock. Om man ska se hur internationell rörlighet av arbetskraft påverkar fattiga och rika länder så behöver se bortom de nationella måttstockar som pengar utgör.

Den här artikeln började som en kommentar till en tidigare debatt här på Synapze, men kommentaren blev för lång. Mitt ingångsvärde är att Emil har en poäng i att det brister i trovärdighet att hävda att invandring är direkt lönsam på både kort och lång sikt. Men min syn å det hela är att trovärdighet handlar mindre om vad som är sant och mer om hur påståenden passar ihop med åhörarens världsbild. Det finns en inte orimlig föreställning att om många rör sig från fattiga länder till rika, så blir de senare mindre rika. Den föreställningen vill jag reda ut här.

(Har man inte läst den tidigare debatten får man gärna göra det, men det är inget krav för att förstå den här artikeln.)

Vad är ett rikt land?
Så migranter rör sig till rika länder, men vad är då rika länder? Alf Hornborg har ett intressant sätt att se på saken i det att han mäter varuflöden i kilo och ton istället för i kronor och ören. Då kan man se att rika länder är de som får mycket varor i utbyte mot lite varor. Man kan fördjupa sig långt i vad som ger en sådan position och hur det förhåller sig till imperier, militärmakt och handelsavtal, men vi behöver inte göra det här. Det räcker med att konstatera att ett rikt land får mycket varor från fattiga i utbyte mot färre varor.

Vad betyder migrationen för rikedomen?
Om personer i fattiga länder följer sina varor hit måste vi alltså dela de importerade sakerna – säg ris och ipads – på fler och det leder inte automatiskt till mer såld pappersmassa och stål. Så färre ris och ipads per capita, dvs mindre rikedom. Men det här är inte hela historien.

Den interna ekonomin och behovet av arbetskraft
Mycket som sker är inte en del av världshandeln. Lokalproducerade varor, som tex mjölk och alla tjänster som behöver produceras lokalt som distribution av varor, ta hand om unga, gamla och sjuka, snöröjning, friskvård, hjälp att använda regelverk, kultur och så vidare beror till liten grad på hur många säckar ris som anländer till hamnarna. Istället är det kompetent arbetskraft som behövs och samhällsorganisationen för att sätta den i användning.

Den som migrerar till Sverige tar med sig både sina behov och sin arbetskraft, men eftersom de flesta varken är spädbarn eller mogna för pension så har de mer arbetskraft/behov än den som är född här.

Arbetslösheten då?
Många som migrerar hit blir arbetslösa, borde inte det påverka? Egentligen nej, arbetslösheten vi har är en konsekvens av en politik som vill ha arbetslöshet för att hålla inflationen nere. Det är ett kapitel i sig som det tyvärr råder blocköverskridanden enighet om. Rent praktiskt har riksbanken i uppdrag att höja ränten om arbetslösheten sjunker för lågt, så att några företag som ligger på marginalen går i konkurs och skickar ut fler i arbetslöshet. Det innebär att den migrant som är arbetslös här innebär att någon annan kan få arbeta. Så arbetskraft som kommer hit betyder arbete, om än inte nödvändigtvis att den som migrerar hit arbetar.

Fördelar och nackdelar
Om man väger plus och minus får man mindre importerade varor som ris och ipads per capita men mer närbutiker, snöröjning och vård per capita. Givet att vi inte har brist på ris och ipads så skulle jag kalla det ett netto plus.

Hur använder man det här då?
Ja, det vette tusan. Det är alldeles för långt för att förklara, det hoppar över arbetslöshetens roll i att få marginaliserade grupper att konkurrera med varandra och det har inte en klaschig slutsats. Kanske används det bäst som material för motargument mot de penningmässiga argumenten mot invandring. I slutänden är det ändå så att om man är för att staten inte ska skjuta folk vid gränsen eller ej beror nog mindre på hur lönsamt det är och mer på om man kan föreställa sig vara den som måste ta sig över den där gränsen.

MÅRTEN FJÄLLSTRÖM

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Kan sanktioner förkorta kriget? 

Rysslands invasion av Ukraina är ett folkrättsbrott. Det finns en bakgrundshistoria i konflikten mellan USA/NATO och Ryssland som kan förklara, men inte ursäkta, det ryska agerandet. Om det snabbt ska bli ett slut på kriget hjälper det inte med polarisering och demonisering. Lösningen nu är eld-upphör och fredsförhandlingar.  Det finns en risk att kriget utvidgas […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Covid-19 och desinformationspandemi – vem förvillar?

Debatt 2020-04-14 Näringslivsfinansierade lobbyorganisationen Frivärld kallar sig tankesmedja och ägnar sig åt ”opinionsbildning inom utrikes- och säkerhetspolitiska frågor”. Frivärld publicerade den 20 mars i år en rapport om informationspandemin i spåren av Covid-19 med Patrik Oksanen och Henrik Sundbom som författare.[i]  De har naturligtvis rätt i att det spridits konspirationsteorier i diverse miljöer i anslutning […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer