Dagens Industri har granskat utgiftstaken och drar slutsatsen att ”reformer och nya skatter på mer än 60 miljarder kronor väntar de kommande fyra åren”. Frågan är om de har rätt?

Regeringens ekonomiska strategi är inte helt lätt att få grepp om. Finansminister Magdalena Andersson har varvat uttalande om satsningar, stram budget och finansiering krona för krona, om vartannat.

Efter en granskning av utgiftstaken drar Dagens Industri slutsatsen att regeringen planerar att öka de offentliga utgifterna och skatterna rejält, totalt 62 miljarder kronor de kommande fyra åren.

Jag skrev i våras om de de stora höjningarna i budgettaken och tolkade det då förhoppningsfullt som öppningar för stora satsningar. För 2016 stämde höjningen väl överens med utrymmet som skulle skapas om överkottsmålet ersätts med ett balansmål. Efter Magdalena Anderssons och Per Bolunds artikel på DN Debatt igår har jag svårt att se några större satsningar ska ske, men hoppas jag har fel. I artikeln aviserades även utgiftsminskningar.

I Konjunturinstitutets analys för augusti spås istället att skatterna måste höjas med 100 miljarder 2016-2019 för ”ett bibehållet offentligt åtagande” och att budgetutrymmet är obefintligt, ”även vid en eventuell övergång till ett balansmål för de offentliga finanserna”. Bedömningarna lär basera sig på just överskottsmålet eller balansmålet och tar inte hänsyn till att Sveriges offentliga nettoförmögenhet är 811 miljarder kronor, motsvarande 20,8 procent av BNP. Konjunkurinstitutet har tidigare visat att ett balansmål istället för överskottsmål ger ett utökat budgetutrymme och lägre arbetslöshet fram till 2040.

Kanske är det till och med så att Socialdemokraterna för tillfället står och vacklar utan färdig strategi. Eftersom vi lever i en ekonomisk brytningstid är det mycket möjligt. Det skulle i sig tala för ännu en budget utan nödvändiga satsningar.

Mer läsning: Höjt utgiftstak öppnar för storsatsningar och hårda strider