Ny Ukrainapolitik – varför och varför nu?

Under drygt en vecka har flera inlägg publicerats som tyder på att västländer håller på att omvärdera sin syn på Ukrainakriget. Det gäller artiklar skrivna av personer som befinner sig i eller nära viktiga maktcentra eller har publicerats av tongivande tidningar som The Hill i Washington DC och brittiska The Guardian. Tidigare har ett antal skarpa analytiker skrivit eller sagt liknande saker. De har dock ofta varit pensionärer som inte riskerar att bli av med jobbet. President Biden har nyligen sagt att det kan vara nödvändigt för Ukraina att avstå en del territorium för att få en förhandlingslösning med Ryssland. Sådana uttalanden var mer eller mindre otänkbara tidigare. Till och med i den underdåniga pressen i Sverige kan man skönja en ändrad inställning.

RT och andra ryska medier har censurerats i väst vilket gör att det varit svårt för många att bilda sig en välgrundad uppfattning om vad som sker i Ukraina och på relevanta marknader i och utanför Ryssland. Den klarhet som nu börjar breda ut sig hade kunnat komma tidigare om vi hade haft tillgång till information från båda sidorna. Frågan är varför omsvängningen sker nu.

Är det för att Ukrainas ombudsman för humanitära frågor Lyudmila Denisova blivit avsatt av Radan och dessutom erkänt att hon ljugit när hon beskyllt ryska soldater för att ha våldtagit kvinnor och barn? Nej knappast. Visst är det en pinsam historia som undergräver förtroendet för den ukrainska propagandan men lögner är så vanliga från t.ex. president Zelenski att det inte förvånar så många. Lögner har en funktion när de framförs och bilden kan sitta kvar även om den senare avslöjats som falsk. En liten skandal i skandalen är att det var många parlamentsledamöter som röstade mot att hon skulle avsättas.

Är det för att det inte går så bra för Ukraina på slagfältet som västmedier gjort gällande under lång tid? Ja det är säkert en avgörande orsak. Tron att Ukraina kommer att segra militärt bara de får fler och bättre vapen har bleknat. En del i bilden av ryska motgångar är antagandet om att Ryssland avsett att ockupera hela Ukraina. Om avsikten är som president Putin sa i sitt tal 24/2 att säkra Donbass och Krim blir tolkningen en annan. Uttalanden från ett flertal experter har under lång tid varit att de områden som Ryssland kontrollerar ökar stadigt och att Ukraina gör små taktiska motanfall. Nu börjar den verklighetsuppfattningen nå ut i medierna också.

Är det för att färre än ett av fem länder i världen deltar i USA och EU:s sanktionspolitik? Nej så har det varit sen början av mars. Det är dock en viktig orsak till bristande framgång för sanktionerna.

Är det för att EU och NATO haft intern splittring? De är i och för sig något som försvagar västländernas möjlighet att agera med full kraft men inget avgörande och framförallt inget som kan förklara varför ett politiskt skifte är på gång just nu.

År det för att kostnaderna för sanktionspolitiken i västländerna blivit för höga? Det har nog bidragit. Det är främst energipriserna som ökat och det har indirekt medfört en allmän inflation. Mycket tyder på att det i kombination med andra saker kan leda till en global ekonomisk kris som oroar makthavarna i alla länder.

Är det för att sanktionspolitiken medför kraftigt ökad risk för svält i de fattigaste länderna? Nej det är inte avgörande för västländernas politiska bedömningar. Ungefär 10 miljoner människor dör varje år i fattiga länder av svält, undernäring och därmed sammanhängande lättbotade sjukdomar. De rika länderna låter det ske och har gjort det under mycket lång tid.

Är det för att sanktionerna inte knäckt den ryska ekonomin som det var tänkt? Ja och det visar att sanktionspolitiken inte fått avsedd effekt, vilket många insåg redan när den infördes. Avsikten var att minska Rysslands inkomster för att försvåra dess möjlighet att finansiera fortsatt krig. Rysslands intäkter från export av fossil energi har i stället ökat pga prisökningar som beror på sanktionspolitiken. Rubeln har efter en nedgång i mars nått nivåer som är betydligt högre än före 24/2. Inflation och räntor har efter en uppgång stabiliserats. BNP har minskat men prognosen för kommande år visar på förbättring.

Kan det vara att vapentillverkarna inte längre ser behov av att öka spänningarna mellan öst och väst? Det skulle kunna vara en mindre bidragande förklaring. Det är inte krig i sig utan beslut om upprustning som gynnar vapenindustrin. Den har redan fått sin uppgång i beställningar, men det kan knappast ligga bakom att omsvängningen sker just nu.

Min bedömning är att det är tre faktorer som avgjort att det vi ser en svängning i politiken angående Västländernas stöd till Ukrainas fortsatta krigande.

1. Ryssland vinner på slagfältet och håller på att nå sina mål.

2. Rysslands ekonomi har inte knäckts av sanktionerna.

3. Ekonomiska problem i flera av de länder som infört sanktioner i form av inflation och global kris.

Vi kan förvänta oss att se en minskning av ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina och i stället påtryckningar för att satsa på kompromisser i fredsförhandlingar med Ryssland. Slutresultatet är dock svårt att förutse.

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

OBS! Du ansvarar själv för innehållet i dina kommentarer. Dubbelpostningar, reklam, brott mot svensk lag, rasism, sexism, homofobi, våldsromantik och liknande är inte tillåtet. När du klickar i rutan godkänner du att dina uppgifter hanteras av oss i enlighet med vår integritetspolicy.

Relaterat

Utredning om Natoanslutning ett svenskt självbedrägeri

Den rapport om säkerhetsläget som tagits fram av en parlamentarisk utredning är lika frikopplad från oberoende analys som svenska myndigheters analyser på säkerhetsområdet brukar vara. (Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge – konsekvenser för Sverige, Ds 2022:7 (regeringen.se)) Utredningens beskrivning av säkerhetsläget var klar redan när utredningen tillsattes. Någon förutsättningslös analys var det aldrig tal om. En […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Smyganslutning till Nato

Den här intervjun från 2014 har i dagens värld tyvärr blivit aktuell. Först publicerad på Synapze 2014-07-31 Intervju med Al Burke, som under många år har studerat USA:s politiska förhållanden, internationell politik och Sveriges förhållande till Nato. Al kom från USA till Sverige 1988 och fick svenskt medborgarskap 1994. Han har bl.a. arbetat som översättare […]

Gillade du artikeln? Dela gärna!

Denna webbplats använder kakor. Genom att acceptera så godkänner du användningen av kakor.  Läs mer